Gå direkt till innehåll
Kor i stenigt åkerlandskap.
Mjölkkor. Foto: Urban Wigert

Målmedvetet och förebyggande arbete minskar risken för antibiotikaresistens

Senast uppdaterad : 2021-11-22

Till skillnad från stora delar av övriga världen har vi i Sverige fokus på sjukdomsförebyggande åtgärder inom livsmedelsproduktionen för att minska behovet av antibiotika. En klok och återhållsam antibiotikaanvändning minskar risken för uppkomst av antibiotikaresistenta bakterier, vilket är ett mål inom både djur- och humanhälsa. Sverige spelar en viktig roll internationellt genom att visa att det är möjligt att producera livsmedel med låg förbrukning av antibiotika.

Just nu pågår antibiotikaveckan då organisationer över hela världen sätter ljuset på arbetet med att värna antibiotikan.

Sverige är bäst i klassen – men EU är på väg åt rätt håll

Användningen av antibiotika till lantbrukets djur minskar i hela EU och för första gången någonsin används det mindre antibiotika till djur än till människor i EU. Samtidigt är EU långt efter Sverige, då vi bara använder en dryg tiondel antibiotika till djur jämfört med genomsnittet i EU.

De svenska framgångarna beror på att vi under lång tid och på ett målmedvetet sätt fokuserat på ett gott djurskydd och en god djurhälsa, eftersom friska djur inte behöver antibiotika. Detta visar till exempel insatserna för att minska användning av antibiotika mot juverinflammation (mastit) hos mjölkkor.

Idag har vi rekordlåg förekomst av juverinflammationer vilket även betyder att vi inte behöver behandla lika ofta med antibiotika.

– Det är varken hållbart eller etiskt rätt att låta bli att behandla sjuka djur med antibiotika när det verkligen behövs. Men den svenska modellen visar att det är möjligt att genom stegvisa sjukdomsförebyggande åtgärder uppnå en radikal sänkning av antibiotikaanvändningen utan att vare sig djurskyddet eller livsmedelsproduktionen äventyras, säger Katharina Gielen, tf smittskyddschef på Jordbruksverket.

Svensk modell på export

Även om vi i Sverige använder mindre antibiotika och har en bättre situation när det gäller antibiotikaresistens jämfört med många andra länder, är vi inte isolerade från omvärlden. Resistenta bakterier spridas över landsgränser via livsmedel, djur och människor, och situationen behöver därför förbättras i hela världen.

Sverige bidrar i många projekt runt om i världen och delar med oss av vår kunskap och våra erfarenheter. Ett exempel är ett projekt med stöd från EU, där Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten gemensamt ansvarar för att stödja Lettland i arbetet att implementera sin nationella handlingsplan för arbetet med antibiotikaresistens.

Distriktsveterinärerna, som är en del av Jordbruksverket, arbetar tillsammans med lantbrukare för att antibiotika används ansvarsfullt vid både akut djursjukvård och genom förebyggande juverhälsa för att undvika att juverinflammation uppstår. När kon ändå har en juverinflammation är det vid akut behandling viktigt att ta ställning till antibiotikabehandling så att, om det används, används på rätt sätt.

I ett flerårigt juverhälsoprojekt i Bangladesh deltar både Distriktsveterinärerna och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA:

– Det är svårt att ändra arbetssätt, till exempel spelar traditioner och kultur en stor roll, men vi försöker förmedla att vårt djurhälsoarbete gjort oss alltmer oberoende av antibiotika. I länder där det kan vara svårt att få tag i antibiotika kan det argumentet väga tyngre än risken för antibiotikaresistens, säger Håkan Landin, överveterinär hos Distriktsveterinärerna.

Fortsatt forskning är prioriterat

Mastit är sedan många år ett av SVA:s större forskningsområden och flera avhandlingar har skrivits på ämnet. Forskningen handlar bland annat om hur bakterier sprids inom och mellan besättningar och hur bakterierna är besläktade med varandra. Andra projekt behandlar riskfaktorer för att korna ska bli smittade och hur man undviker att smitta sprids till förstakalvarna i besättningarna. Aktuella projekt med mer direkt koppling till antibiotika handlar om hur vi bäst behandlar mastit både med och utan antibiotika. Dessutom övervakar SVA vilka bakterier som orsakar mastit samt deras antibiotikaresistens.

– Mastit är mjölkkons vanligaste sjukdom, och den behandlas ofta med antibiotika. Ju effektivare man kan undvika mastit desto mindre antibiotika behöver användas, säger Ylva Persson, biträdande statsveterinär vid SVA.

Genom att hålla ner smittrycket och bara använda antibiotika där det verkligen har effekt minskas också riskerna för resistensutveckling. Eftersom forskningen sker i nära samarbete med rådgivningsorganisationerna når ny kunskap snabbt ut till lantbrukarna.

Kontaktpersoner för journalister

Ylva Persson

Forskare, biträdande statsveterinär, VMD

Statens veterinärmedicinska anstalt

Foto: Göran Ekeberg/AddLight

Katharina Gielen

Bitr. avdelningschef, djuravdelningen

Jordbruksverket

Håkan Landin

Överveterinär, nöt

Distriktsveterinärerna