ESBL-bildande bakterier är resistenta mot flera viktiga antibiotikatyper, och finns hos kyckling i många länder. I Sverige arbetar SVA, andra myndigheter och branschorganisationen Svensk Fågel för att få bort sådana bakterier från svensk kycklingproduktion. Bland annat har krav ställts på de internationella företag som levererar avelsdjur att minska förekomsten av sådana bakterier bland de djur som säljs till Sverige. Exempelvis har avelsföretagen ändrat sina rutiner kring användning av antibiotika på sina kläckerier. Och arbetet har gett effekt. En minskning av bakterier med ESBL-resistens hos kyckling i Sverige har noterats under några år, och siffror från det senaste året gör tendensen ännu tydligare. Endast 13 procent av proverna från svenska slaktkycklingar innehöll ESBL-bildande bakterier 2018, jämfört med 34 procent 2017.
– Det beror troligen på en minskad förekomst av sådana bakterier bland införda avelsdjur. Nu fortsätter vi att arbeta tillsammans för att minska förekomsten ännu mer inom hela produktionen, säger Oskar Nilsson.
Gott resistensläge i Sverige
Rapporten Swedres-Svarm visar även att situationen i Sverige överlag är bra när det gäller förekomst av antibiotikaresistens hos djur och användning av antibiotika till djur. Jämfört med andra länder används antibiotika till djur sparsamt här, och det minskar risken för utveckling och spridning av resistenta bakterier. Positivt är också att bakterier som orsakar sjukdom hos djur oftast är känsliga för de antibiotika som används vid behandling. Resistenta bakterier som är anmälningspliktiga är dessutom ovanliga hos djur i Sverige. Till exempel har bakterier med den allvarliga resistenstypen ESBLCARBA ännu inte hittats hos några djur i Sverige.
– Resistensläget är överlag bra i Sverige, men det är viktigt att fortsätta vara vaksam och fortlöpande övervaka situationen. Detta till exempel för att hålla koll på de problem vi faktiskt har och förhoppningsvis kunna upptäcka nya resistenstyper på ett tidigt stadium, säger Oskar Nilsson.
Om rapporten
Swedres-Svarm tas fram varje år av SVA och Folkhälsomyndigheten. Rapporten visar siffror på förekomsten av antibiotikaresistens i Sverige samt hur förbrukningen av antibiotika ser ut.