Gå direkt till innehåll
Bilden visar Karl Ståhl, tillförordnad statsepizootolog vid SVA.
Tf. statsepizootolog Karl Ståhl, SVA. Foto: Göran Ekeberg/AddLight.

Ny forskning för att stoppa afrikansk svinpest

Sidan granskades senast : 2018-12-20

Afrikansk svinpest är en allvarlig, smittsam virussjukdom som drabbar tamgrisar och vildsvin. Kunskapen om hur smitta från vildsvin till gris ska förhindras är dock bristfällig. Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka hur man bäst förebygger och kontrollerar eventuell smittspridning i landet. Bitr. statsepizootolog Karl Ståhl vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) leder projektet, som nu får 2,9 miljoner kronor av Stiftelsen lantbruksforskning.

Afrikansk svinpest har sedan sjukdomen introducerades till Kaukasus och Ryssland för drygt tio år sedan etablerat sig i stora delar av östra Europa och då främst hos vildsvin. Under 2018 nådde sjukdomen också västra Europa med fall hos vildsvin i Belgien, och spreds samtidigt österut ända till Kina, där smittan på kort tid har spritts över stora delar av landet.

"Förebyggande åtgärder behövs"

– Afrikansk svinpest kan även hota den svenska grisproduktionen. Introduktion till svenska vildsvin bedöms vara den troligaste smittvägen till Sverige och risken finns då för vidare spridning genom direkt eller indirekt kontakt med grisar. Förebyggande åtgärder behövs för att förhindra sådan spridning, inte minst med en allt större och tätare vildsvinsstam, säger Karl Ståhl.

– Vi vet för lite om hur kontakter mellan vildsvin och grisar ser ut, hur vanliga de är, och hur de skulle kunna undvikas. Vårt projekt ska ge underlag till en strategi för att förebygga och avvärja sådana kontakter.

Tidig upptäckt viktig

Möjligheten att begränsa och bekämpa ett eventuellt framtida utbrott av afrikansk svinpest hos vildsvin i Sverige är beroende av att smittan upptäcks i ett tidigt skede, innan spridningen blivit alltför omfattande. I projektet kommer forskargruppen därför också att studera Sveriges förmåga till tidig upptäckt av ökad dödlighet hos vildsvin. I praktiken innebär detta att undersöka i vilken grad döda vildsvin hittas och rapporteras in till relevanta myndigheter av jägare eller allmänhet.

I forskningsprojektet, som startar 1 januari 2019 och pågår under tre år, deltar förutom Karl Ståhl, Cecilia Hultén och Erika Chenais, alla vid SVA, professor Susanna Sternberg-Lewerin vid SLU, Ebba Schwan från Gård & Djurhälsan och Margareta Åberg från LRF och Sveriges Grisföretagare.

Kontaktperson för journalister

Karl Ståhl

Statsepizootolog, professor

Foto: Göran Ekeberg/AddLight

Du kanske också är intresserad av