Rapporten för 2021 visar att av 83 fällda lodjur har 80 obducerats på Statens veterinärmedicinska anstalt SVA, 28 honor och 52 hanar. Sammantaget visar undersökningarna att hälsoläget hos de fällda lodjuren varit gott. Alla lodjur utom fyra var i medelgott eller över medelgott hull. De fynd som gjorts har handlat om normalt förekommande tarmparasiter, trasiga tänder eller förändringar som inte påtagligt påverkar djurets hälsa.
– Ett viktigt uppdrag är att ta fram data om reproduktionsstatus och preliminär ålder för inventering av föryngringar (födda ungar). Datat påverkar beslut kring jakt i olika landsdelar genom att inventeringen ger svar på om antalet lodjur överstiger den nationella och regionala miniminivåerna. Det är först då som jakt kan bli aktuell. Bekräftade föryngringar av lodjur i renskötselområdet är också högst relevanta för samebyarna. Deras kompensation för renar som dödas baseras sedan nittiotalet på antalet lokalt funna föryngringar. Även själva åldersfördelningen i en population är intressant, och vi behöver ha koll på lodjurens befolkningspyramid över tid. Att bedöma ålder på vuxna djur är dock mycket svårt och någon exakt ålder vet vi inte förrän senare, när analysen av tandprover också kommer in, säger Linda Thelin, biolog på SVA.
Lodjurens hjärtan bidrar till humanmedicin
Varje år samlas en stor mängd prover och data in från rovdjur som fälls i Sverige. Att övervaka sjukdomar och förebygga utbrott hos vilda och tama djur är en viktig uppgift för hållbara ekosystem och samhällen. Förutom att proverna används i långsiktig sjukdomsövervakning, förvaltning och forskning, samlas vissa år material till tidsbegränsade forskningsprojekt. Under årets jakt har hela lodjurshjärtan samlats in till Karolinska Institutet/Karolinska Universitetssjukhuset som bedriver forskning kring nedsatt njurfunktion och risken för kardiovaskulär sjukdom hos människor. Syftet är att bättre förstå om vissa arter har bättre skyddsmekanismer för detta än vad människan har.
– Att söka och utforska naturens bästa lösningar på olika sjukdomar bygger upp kunskap som kan ge insikter i hur människors sjukdomstillstånd kan förebyggas och behandlas. Kunskap om lodjurets hjärtmekanismer kan ge viktiga ledtrådar till hur patienter med njursjukdomar kan behandlas bättre. Att samla in material till humanmedicin är ett av många exempel på hur vi människor kan ha nytta av övervakningen av stora rovdjur, avslutar Linda Thelin.
Korta fakta licensjakt lodjur
Naturvårdsverket beslutar om licensjakt på lodjur men generellt delegeras uppdraget till länsstyrelserna. Länsstyrelsen fattar beslut utifrån länets gällande förvaltningsmål. Om det finns fler lodjur än vad som är fastslaget finns utrymme för licensjakt. Detta innebär att antalet tilldelade lodjur varierar från år till år. 2021 var det 11 län som fattade beslut om licensjakt, flest tilldelades i Jämtland, 17 djur. Därefter kommer Gävleborg med 15, Västerbotten med 13 och Jönköping samt Kalmar med 8 djur.