Under senare år har det noterats att myggförekomsten på norra Gotland och Fårö har ökat markant. Mer aggressiva översvämningsmyggor har dykt upp på flera platser. Det handlar om tre olika arter: Vårssvämmyggan (Aedes sticticus), ljusbandad kustmygga (Aedes caspius) och mörkbandad kustmygga (Aedes dorsalis). Gemensamt för alla översvämningsmyggor är att de lägger sina ägg på mark som översvämmas regelbundet. Eftersom äggen kan överleva i flera år kan stora mängder kläckas samtidigt när översvämningen kommer.
För att få mer kunskap om hur utbredda arterna är på Gotland initierade länsstyrelsen en mygginventering. Arbetet utfördes sommaren 2021 av SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, i samarbete med länsstyrelsen. Här samlade man in både flygande mygg, mygglarver och jordprover med ägg.
Vårsvämmyggan trivs i våtmark med lövskog
Rapporten ”Inventering av stickmyggor på Gotland” är klar. Den visar bland annat att:
- Vårsvämmyggan finns etablerad på norra Gotland, där den orsakade besvär 2019. Den påträffades framför allt i våtmark med lövskog. Barrskogsdominerad våtmark, som är den vanligaste typen av våtmark i detta område, verkar inte vara gynnsam för äggläggningen.
- Vårsvämmyggan förekommer också på ett par platser söder om Visby.
- Ljusbandad kustmygga och mörkbandad kustmygga finns på strandängar längs Gotlands östkust.
– Vår undersökning visar att det kan bli stora mängder av vårsvämmygga, ljusbandad kustmygga och mörkbandad kustmygga om det blir översvämningar i de områden där deras ägg finns. Men risken för att det blir stora problem med mygg är som sagt väderberoende, säger Tobias Lilja, en av de forskare vid SVA som har genomfört undersökningen.
– På flacka leriga strandängar med jordblottor finns rätt miljö för översvämningsmyggor. En annan miljö som drar till sig översvämningsmyggor är utdikade större våtmarker. I sådana våtmarker sker en oxidation av torv vilket medför att livsmiljön blir näringsrik med uppväxande sälg och vide, vilket i sin tur attraherar myggor, säger Magnus Martinsson på länsstyrelsens naturvårdsenhet.
– Vi fortsätter att följa utvecklingen och har en löpande dialog med SVA om eventuella åtgärder, fortsätter Magnus Martinsson.
Vattenstånd och vegetation påverkar myggförekomsten
Inventeringen av myggfaunan på Gotland är en relativt begränsad undersökning. SVA konstaterar i rapporten att man kan få en bättre förståelse för när problemen kan uppstå lokalt om man följer myggförekomsten under längre tid och kopplar den till nederbörd, vattenstånd och våghöjd i Östersjön.
– Den här studien har också gett oss ökad förståelse för vad som generellt kan orsaka stora mängder mygg, och hur olika miljöfaktorer spelar in. Det kan till exempel handla om vattenstånd och vegetation, men vi vet också att olika myggarter trivs på olika platser, säger Tobias Lilja.
Rapporten ”Inventering av stickmyggor på Gotland” finns på länsstyrelsens webbplats.
