Gå direkt till innehåll
Bilden visar Gunnar Andersson, SVA.
Gunnar Andersson, forskare vid SVA. Foto: Göran Ekeberg/AddLight.

Statistisk metod kan ge klarare besked vid dödstidsbestämning

Sidan granskades senast : 2019-07-04

Ett nytt sätt att använda statistiska metoder kan underlätta analyser av resultat från förruttnade kvarlevor. Metoderna ska kunna ge en objektiv bedömning av hypoteser om tidpunkten för dödsfallet. Det visar en studie som utförts i samarbete mellan SVA, Rättsmedicinalverket, Uppsala universitet och Chalmers tekniska högskola.

En del av SVA:s uppdrag är veterinärmedicinsk forensik, alltså att bistå med expertkunskap i rättsfall. Detta kan exempelvis handla om jaktbrott, misstänkt vanvård av djur, eller brott mot livsmedels- och foderlagstiftning. Men SVA hjälper och samarbetar också ibland med Polisen och Rättsmedicinalverket (RMV) i ärenden som till exempel att ge expertstöd rörande dödstidsbestämningar. Att fastställa tidpunkten för ett dödsfall kan få stor betydelse i en utredning och olika metoder och verktyg kan användas. En metod är att undersöka i vilken utsträckning olika insekter koloniserat kroppen, en annan är att analysera hur långt förruttnelseprocessen fortskridit.

Samarbete mellan myndigheter och universitet

För att bli ännu bättre på att analysera resultat utifrån SVA:s forensiska uppdrag, har forskare på SVA därför samarbetat med forskare inom rättsmedicin på institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet, samt statistiker på Chalmers tekniska högskola. Detta för att kunna utveckla metoder för resultatvärdering.

– En stor utmaning i kommunikationen med rättsväsendet är hur man skall uttrycka osäkerheten i tolkningen av resultaten, till exempel osäkerheten om dödstidpunkten. Sedan länge har olika skalor använts för att uttrycka osäkerhet, men skalornas innebörd kan variera, och i värsta fall kan olika expertvittnen i samma rättegång använda samma uttryck men med olika innebörd, säger Gunnar Andersson, forskare vid SVA och huvudförfattare till artikeln.

Statistiska metoder kan minska risken för missförstånd

Forskningsprojektet har identifierat statistiska metoder som innebär ett nytt sätt att analysera och tolka resultat från förruttnade kvarlevor. Statistiska metoder av detta slag, så kallad Bayesiansk statistik, används redan idag av Nationellt forensiskt centrum, NFC, för att analysera teknisk bevisning som skall presenteras i brottmål. Författarna beskriver i artikeln hur dessa metoder kan användas för att avgöra hur starkt resultaten talar för eller emot olika hypoteser om tidpunkten för ett dödsfall.

– På NFC bedrivs sedan länge ett standardiseringsarbete, och genom att ta till oss deras arbetssätt bidrar vi till att forensiska experter från olika discipliner ska tala samma språk till rätten. Det här ska kunna ge mer objektiva svar när man presenterar ett resultat, och minskar risken för att ett missförstånd avgör utfallet i en rättegång, säger Gunnar Andersson.

Kan användas för att ge svar på olika frågeställningar

Målet är att metodutvecklingen ska kunna ge nya verktyg till personal på SVA och andra myndigheter.
– Denna metod gör att man förhoppningsvis kommer kunna ge mer formaliserade och objektiva svar på vissa frågor. Och även redovisa hur osäkra vi är i något hänseende. I detta arbete var fokus på att bedöma dödstid, men på sikt avser vi att tillämpa liknande metoder på andra frågeställningar, med koppling till veterinärmedicinsk forensik, säger Gunnar Andersson.

Publikationen bygger på det arbete med att stärka förmågan till forensisk resultatvärdering som påbörjades inom EU-projektet AniBioThreat, där SVA var koordinator.

Artikeln "Application of the Bayesian framework for forensic interpretation to casework involving postmortem interval estimates of decomposed human remains" finns publicerad i Forensic Science International (FSI).

Du kanske också är intresserad av