Det är två handjur som kommit in till SVA, den ena drygt 4,5 meter lång med en vikt på 826 kilo, den andra är 4,24 meter lång och väger runt 720 kilo.
– Vi har erfarenhet av att obducera mindre valdjur. Tumlare till exempel, men de här är mycket, mycket större. Tio gånger större än en tumlare. Så rent praktiskt med logistik är det svårare. Vi behöver vara flera personer, ha en kran för att lyfta dem, och hjälp för att få ut de inre organen, säger Aleksija Neimanis, viltpatolog och marinbiolog, vid SVA.
Undersöker dödsorsak, eventuella sjukdomar och miljögifter
Näbbvalarna obduceras på SVA och prover tas för att dödsorsak ska kunna fastställas. Patologerna tittar även efter eventuella sjukdomar eller sjukliga förändringar. Personal från Naturhistoriska riksmuseet finns också med på plats under obduktionen för att ta prover till deras miljöbank, undersöka eventuella miljögifter, ta genetikprover och annat.
– Jag har obducerat en näbbval i mitt liv och det var faktiskt här på SVA 2015. Men annars är de väldigt sällsynta i svenskt vatten eftersom de bor i djupt hav, säger Aleksija Neimanis.
Vid själva obduktionen görs en första bedömning där man bland annat tittar på vilket skick djuret är i samt vilket hälsotillstånd det verkar vara i. Efter detta väntar flera analyser.
– De kan ta flera veckor beroende på vad vi hittar. Ibland måste vi även skicka prover utomlands för analyser eftersom vi inte har dem tillgängliga här i Sverige. Så det kan ta upp till en månad till och med för att få ett slutgiltigt svar, säger Aleksija Neimanis.