Värmestress innebär att mjölkkor ger mindre och magrare mjölk och att fruktsamheten försämras.
– Kornas välfärd och beteende påverkas. Djuren kan inte göra sig av med tillräckligt mycket överskottsvärme för att behålla en normal kroppstemperatur, säger Ann Albihn, laborator vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).
– Högproducerande mjölkkor är generellt sett känsligast, men det kan också skilja mellan olika raser.
Graden av värmestress beräknas som ett index utifrån en kombination av temperatur och luftfuktighet. SMHI har kartlagt faktorerna för värmestress vid svenska meteorologiska mätstationer sedan drygt tjugo år tillbaka. Analysen visar att det är vanligt att höga värden uppnås i nästan hela Sverige. I genomsnitt är det upp till 16 dygn i rad varje år med kritiska gränsvärden. Höga index har inträffat från april till oktober.
Sommaren toppade statistiken
Årets sommar var totalt sett det år i statistiken med högst värden för värmestress. Som mest noterades 40 dygn i rad i exempelvis Växjö. Indexet var också vid olika tillfällen högt under hela dygnet, vilket är extra påfrestande när djuren inte kan återhämta sig under natten.
– Extremfallen i år inträffade på Ölands norra udde. Där var det också svåra förhållanden under lång tid, säger Lennart Wern, klimatolog vid SMHI.
I ett varmare klimat kan det sannolikt bli vanligare med kritiska nivåer i framtiden. Men det finns många sätt att minska värmestress för djuren, exempelvis att skapa mer skugga och att kyla dricksvattnet. Det kan också handla om att djurstallarna byggs med god isolering, eller naturlig ventilation med möjlighet för vinden att dra igenom.