Gå direkt till innehåll
Blodagarplatta med E. colibakterier
Blodagarplatta med E. colibakterier. Foto: SVA

Trots förbättringar - antibiotikaresistens fortsatt hot

Senast uppdaterad : 2021-04-21

Förekomsten av antibiotikaresistens hos bakterier som orsakar livsmedelsburna infektioner som salmonella och campylobakter är fortsatt hög i Europa. Glädjande är dock att resistensläget bland tarmbakterier hos friska djur har förbättrats i många länder. Men trots förbättringarna i övriga Europa har länderna mycket kvar att göra innan situationen är på samma stabila nivå som i Sverige.

Den årliga rapporten från ECDC, den europeiska smittskyddsmyndigheten, och EFSA, den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, publicerade nyligen resultaten från övervakningen av antibiotikaresistens från åren 2018 och 2019. Den visar att läget fortsätter att förbättras på flera håll i Europa. Till exempel är det ytterligare några länder där en ökande andel av slumpmässigt utvalda tarmbakterier av typen E. coli från friska djur är känsliga för alla undersökta antibiotika.

– Användningen av antibiotika till djur har i många länder minskat de senaste åren och troligen är detta vad som nu ger utdelning i form av lägre förekomsts av resistenta bakterier, säger Oskar Nilsson, veterinär och antibiotikaexpert vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Trots att resistensläget förbättrats i flera länder är det fortfarande stora skillnader inom Europa. Vissa länder har en bra situation jämfört med flertalet andra länder, och där är Sverige ett av de bättre länderna. Ett exempel på det är att omkring 70 procent av slumpmässigt utvalda tarmbakterier av typen E. coli från friska djur i Sverige är känsliga för alla undersökta antibiotika medan andelen är under 40 procent i majoriteten av länderna i Europa.

– I Sverige har vi länge arbetet under parollen "friska djur behöver inte antibiotika". Det långsiktiga och målmedvetna arbetet med att hålla djuren friska minskar behovet att behandla djur. Detta, tillsammans med en klok antibiotikaanvändning när det verkligen behövs, har gjort att läget bland djur i Sverige är fördelaktigt, säger Oskar Nilsson.

Fakta

  • Användning av antibiotika till djur gynnar resistenta bakterier. Bakterierna kan sedan spridas till människor, exempelvis via livsmedel. Resistenta bakterier leder bland annat till att det blir allt svårare, eller ibland omöjligt, att bota vanliga infektioner. Därför övervakas regelbundet förekomsten av antibiotikaresistens bland bakterier hos djur och på kött inom EU.
  • Den europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) och den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (EFSA) publicerade nyligen resultaten från övervakningen om antibiotikaresistens från åren 2018 och 2019.

Kontaktperson

Oskar Nilsson

Antibiotikaexpert, laboratorieveterinär

Foto: Göran Ekeberg/AddLight