Användning av antibiotika till djur gynnar resistenta bakterier. Dessa kan sedan spridas till människor, exempelvis via livsmedel. Bland annat därför övervakas förekomsten av antibiotikaresistens bland bakterier hos djur och på kött inom EU. I den nu presenterade övervakningen studerades exempelvis hur vanligt resistens mot olika antibiotika är bland tarmbakterier från slaktkycklingar och kalkoner, samt hur vanliga vissa typer av resistenta bakterier är hos dessa djurslag och på kött från dom.
– Att bakterier som producerar ESBL-CARBA har isolerats från djur i några europeiska länder är oroande. Det är en typ av resistens där vi knappt har någon antibiotika att sätta in om den skulle smitta vidare till människor, säger Oskar Nilsson, veterinär och antibiotikaexpert vid SVA.
– I Sverige har vi länge arbetat för att motverka resistens och överlag är läget bland djur fördelaktigt här, vilket också rapporten visar. Ett exempel på detta är att majoriteten, mer än 70 procent, av slumpmässigt utvalda tarmbakterier av typen E. coli från friska slaktkycklingar och kalkoner är känsliga för antibiotika. Andelen resistens hos magsjukebakterierna campylobakter och salmonella från slaktkyckling är också generellt sett låg. Dessutom är sådana bakterier ovanligare hos djur i Sverige än i många andra länder i EU. Även det ett resultat av många års arbete.
Men även i Sverige finns det några problem. Ett exempel är att ESBL-bildande E. coli-tarmbakterier finns hos en stor andel kycklingar och på kycklingkött i Sverige, precis som i de flesta andra länder i EU.