Gå direkt till innehåll
Bild för pressmeddelande
Lisa Ekman disputerar på ämnet juversår hos svenska mjölkkor. Foto: Mikael Propst/SVA

Flera riskfaktorer bakom juversår

Senast uppdaterad : 2020-05-05

Juverform, ras, ålder och mjölkproduktion kan påverka riskerna för mjölkkor att drabbas av juversår. Det visar doktorand Lisa Ekman i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Studien visar också att juversår är vanligt hos svenska mjölkkor, såren blir ofta långvariga och det finns stora risker för upprepade fall.

Lisa Ekman har i sin avhandling undersökt juversår hos svenska mjölkkor. Resultaten av studien visar att juversår är utbrett: nästan en tredjedel av de över 3 000 undersökta korna hade någon form av juversår.

– Juversår är väldigt vanligt och ett ganska stort problem, men fortfarande vet vi inte tillräckligt mycket om varför de uppstår och vad man kan göra åt dem. Vi vet inte heller hur mycket juversår påverkar djurvälfärden hos drabbade kor, men troligtvis orsakar de ett visst obehag, åtminstone under tiden som de utvecklas. Dessutom verkar såren kunna ha samband med juverinflammation och andra typer av skador, säger Lisa Ekman, doktorand vid SVA och SLU.

I studien besöktes 99 mjölkkobesättningar runtom i södra och mellersta Sverige, sju mjölkkobesättningar följdes under ett års tid, och en mindre behandlingsstudie utfördes i fyra besättningar. Av såren som undersöktes var cirka två tredjedelar lindriga, och en tredjedel kraftiga.

– Såren upptäcks oftast inte förrän de blivit mycket kraftiga, och de lindriga såren vidareutvecklas ofta till kraftiga. Vi såg att såren också riskerar att bli mycket långvariga, framför allt de kraftiga, och chansen för att de kan läka minskar ju längre kon haft sitt juversår. Dessutom såg vi att många kor fick upprepade fall av juversår, säger Lisa Ekman.

Ras, juverform, ålder och mjölkproduktion påverkar

Resultaten i avhandlingen tyder på att juversår har underliggande orsaker, och identifierade ett antal riskfaktorer. En högre risk både för att ha och få juversår, sågs för rasen svensk röd och vit boskap, jämfört med svensk holstein. Kor med en viss juverform hade också ökad risk, framför allt kor som saknade en stark främre juveranfästning och som hade en grop eller ett hudveck där. Det var vanligare med juversår hos äldre kor, och chansen att deras sår skulle läka var lägre. Kor som producerade mycket mjölk hade högre risk för att både ha och få ett kraftigt juversår, jämfört med kor som producerade mindre mjölk.

– Vi såg också en tydligt förändrad mikrobiota även i lindriga sår jämfört med frisk hud. Men det finns inget som tyder på att någon speciell mikroorganism är orsaken till juversår utan vi tror att mikroorganismerna i såren är sekundära till hudförändringarna, säger Lisa Ekman.

Mer studier behövs för effektiv behandling

Det finns ingen känd effektiv behandling mot juversår tillgänglig i Sverige idag. Enligt Lisa Ekman behövs det fler studier för att ta reda på mer om varför juversår uppstår och hur de bäst kan förebyggas och behandlas.

– Jag hoppas att den här studien kan leda till en ökad uppmärksamhet från böndernas sida, och att man blir bättre på att upptäcka även lindriga sår. Men då krävs det då också att det finns behandlingsstrategier som fungerar, och där behövs fler studier! säger hon.

 

Mer information

Lisa Ekman disputerar fredag den 8 maj 2020 klockan 9.15, i sal Audhumbla i VHC på SLU, Uppsala.

Disputationen kan följas live på webben via denna länk: https://play.slu.se/qc/?id=aw3k39

Avhandlingens titel: ”Udder cleft dermatitis in dairy cows” (Juversår hos mjölkkor)

Huvudhandledare: Karin Persson Waller, statsveterinär vid SVA, samt gästprofessor vid SLU.

Länk till avhandlingen.

Läs mer om juversår på SVA:s webb.

Foto: Mikael Propst/SVA

Therese Selén

Kommunikatör

Foto: Göran Ekeberg/AddLight