Gå direkt till innehåll
Bild för pressmeddelande
Robert Söderlund tittar på en så kallad flowcell, som används för helgenomsekvensiering i en MiSeq-apparat. Foto: Magnus Aronson

Liten grupp ehec-bakterier bakom svår infektion

Senast uppdaterad : 2015-10-27

I Sverige är det betydligt vanligare att smittas av ehec jämfört med i andra länder i Europa. En mindre grupp bakteriestammar av ehec orsakar många av de allvarliga ehec-infektionerna bland människor. Det visar doktorand Robert Söderlund i sin avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). De vanligaste smittkällorna är får och nötkreatur.

Nästan alla typer av E.coli-bakterier är harmlösa, men en typ av E. coli som kallas ehec kan orsaka svår sjukdom hos människa. Ehec-bakterier lever normalt i tarmen hos nötkreatur och får men djuren blir inte sjuka av dem.

 

Bakterier hos djur och människor jämförda

 

De vanligaste ehec-bakterierna som människor blir sjuka av i Sverige tillhör serotypen O157:H7. Robert Söderlund har i sitt doktorandprojekt studerat genetisk variation bland de bakteriestammar av O157:H7 som finns bland svenska får och nötkreatur. Han har sedan jämfört dem med de stammar som människor blir sjuka av i Sverige.

 

– Samma bakteriestammar som gör människor sjuka har i projektet visat sig förekomma hos både får och nötkreatur. Detta betyder att de utgör smittkällor både för varandra och för människor. Men det är bara en mindre andel av de O157:H7 som finns hos djuren som verkar ha förmåga att orsaka de svårare formerna av ehec-sjukdom hos människor, säger Robert Söderlund.

 

Det har under de senaste årens forskning vid SVA visat sig att de typer av ehec-bakterier som orsakar svår sjukdom hos människa är koncentrerade till djur i vissa delar av landet. Detta bekräftar även Robert Söderlunds studier.

 

– Det här innebär att åtgärder för att minska antalet sjukdomsfall hos människor framförallt behöver riktas in mot de områden där de farligaste typerna av ehec-bakterier är vanliga. Det blir mer kostnadseffektivt. De aktuella områdena ligger framförallt längs kusterna i Sydsverige, samt i Västergötland.

 

Nya bakteriestammar etableras

 

Men fortsatt vaksamhet krävs eftersom Robert Söderlunds studier visar att nya bakteriestammar över tid introduceras och etablerar sig. Fortsatt forskning behövs också för att fullt ut förklara varför en del ehec-bakterier är farligare än andra.

 

Det går att minska risken för att smittas av ehec: se exempelvis till att äta köttfärs väl genomstekt, undvik opastöriserad mjölk och tvätta händerna noga efter kontakt med nötkreatur eller får.

 

Människor som smittas kan få blodiga diarréer. Det gift som bakterien producerar, verotoxin, kan i sällsynta fall också sprida sig i kroppen och orsaka skador på bland annat njurarna, ett livshotande tillstånd. Risken att bli sjuk är särskilt stor för små barn.

 

Mer information

 

Doktorand Robert Söderlund, SVA och SLU, tel. 018-67 40 14, e-post: robert.soderlund@sva.se

 

Robert Söderlund disputerar fredag den 30 oktober med start kl 09:15, i sal Audhumbla, Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum, SLU Uppsala. Avhandlingens titel är ”Molecular epidemiology of verotoxigenic Escherichia coli O157:H7”.

Läs avhandlingen

Läs mer i tidningen SVAvet om ehec och vtec

Läs mer om ehec på SVA:s webb

Pressekreterare Mikael Propst
Tel. 018-67 41 11

Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se

Foto: Göran Ekeberg/AddLight