Sjukdomar hos vilda djur har uppmärksammats allt mer på senare tid. Den omfattande spridningen av afrikansk svinpest i östra EU är exempelvis ett hot mot både samhällsekonomi och djurhälsa.
– Utvecklingen är mycket oroande. I avsaknad av ett effektivt vaccin behövs annan bekämpning. Vårt projekt kombinerar expertis inom vilt, sjukdomskontroll och modellering för att möta dessa utmaningar. Deltagarna representerar ett unikt samarbete och säkerställer att forskningsresultat kan leda till en användbar policy, säger Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog vid SVA och ansvarig för forskningsprojektet.
Motståndskraftigt virus
Viruset som orsakar ASF är mycket motståndskraftigt och överlever flera veckor i köttprodukter, kadaver eller troféer, och flera månader i frysta produkter.
– Införsel av köttprodukter eller troféer från infekterade tam- eller vildsvin utgör därför det största hotet för att smittan ska spridas till nya områden. Om ASF spreds i vårt land, skulle det inte bara få stora konsekvenser för svensk grisuppfödning utan också påverka våra vildsvinsstammar kraftigt, inklusive jakten.
En intensifierad jakt för att begränsa antalet vildsvin föreslås ofta som en åtgärd för att minska smittspridning.
Stängsla in alternativ
– Men detta leder ofta till att förflyttningsmönster förändras i en vildsvinsgrupp. En sådan kontrollåtgärd i ett smittat område riskerar därför istället att öka smittspridningen. Att stängsla in vildsvinen inom ett begränsat område skulle däremot kunna ge ökade möjligheter att övervaka och förstå omfattningen av sjukdomsspridning i den infekterade djurgruppen, säger Karl Ståhl.
Inom projektet kommer en modell för smittspridning att utvecklas för att simulera utbrott av ASF hos svenska vildsvin. Dessutom planeras en pilotstudie där vildsvin i ett begränsat område kommer att fångas in och förses med GPS-halsband för att studera hur de rör sig. Kameror för viltövervakning ska placeras på utfodringsplatser med mera där olika djurgrupper träffas, och där smitta kan spridas. Målet är att utvärdera olika effekter av instängsling och andra metoder för viltkontroll, inklusive olika strategier för jakt och utfodring, samt möjligheten att genomföra dessa i större skala.
Ytterligare tre aktuella forskningsprojekt
Forskare Siamak Zohari, SVA, leder ett projekt om kända och okända varianter av coronavirus som är på frammarsch. Spridningen och uppkomsten av nya varianter av coronavirus utgör ett konstant hot mot hälsan hos både människor och djur. Infektiös bronkit-virus (IBV) är ett viktigt smittämne som orsakar stora ekonomiska förluster inom fjäderfäindustrin över hela världen. Användandet av konventionella vaccin tycks ge ofullständigt skydd. Projektet syftar till att kartlägga arvsmassan hos de varianter av coronavirus som cirkulerar bland vilda och tama fåglar i Europa och med hjälp av moderna metoder ta fram en ny typ av vaccinkandidat.
Forskare Cecilia Alsmark, SVA, leder ett projekt om trikomonader. Det är sjukdomsalstrande parasiter som infekterar djur som människor, nötkreatur, katter och fåglar. Dessa infektioner är svårbehandlade på grund av att parasiterna anpassar sig till de infekterade djuren och människorna. De läkemedel som finns har svåra biverkningar och på senare år har parasiterna utvecklat resistens. Syftet med projektet är att studera trikomonadernas förmåga att bli resistenta och genom molekylära metoder hitta nya mål för läkemedel samt kartlägga deras biologi och genom.
Professor Per Wallgren, SVA, leder ett projekt för att studera förekomst av invärtes parasiter och resistens mot avmaskningsmedel i svenska grisbesättningar. Sedan den tidigare, större inventeringen av parasiter på 1980-talet har grisproduktionen radikalt förändrats. Idag finns exempelvis frigående suggor och mer halmbaserade system för dessa än på 80-talet. Grisgårdarna har också blivit betydligt större. Då det endast är ett fåtal substanser som används vid avmaskning är det viktigt att dessa behåller sin effektivitet. Projektet ska även undersöka eventuell förekomst av resistens mot antiparasitära medel, samt se över optimala rutiner för att bibehålla en känslighet mot de medel som används idag.
Finansieras av Formas
Formas forskarråd har beslutat att bevilja totalt 654 miljoner kronor till forskning för hållbar utveckling. Av drygt 1 100 ansökningar har 220 ansökningar beviljats medel för en treårsperiod. De fyra projekten som leds vid SVA erhåller vardera 3 miljoner kronor.
Kontaktperson
Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog vid SVA, tel. 018-67 41 27, karl.stahl@sva.se
Pressekreterare Mikael Propst
Tel. 018-67 41 11
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se