Sedan tidigare är det visat att parasiten förekommer i låg omfattning på flera platser i landet. Det är därför förväntat att nya områden med denna rävparasit kan hittas när det nu görs en ny övervakning. Ett enstaka positivt spillningsprov samlades in några kilometer väster om Kungsbacka. Det är första fyndet i denna kommun.
– Provet togs i augusti i närheten av Källåsberget och har nu analyserats med PCR vid SVA. Kungsbackaborna behöver generellt inte vidta några speciella åtgärder, men till exempel kan jakthundar i smittade områden behöva avmaskas oftare. Risken att bli sjuk är minimal och ingen behöver därför vara orolig. Att tvätta händerna innan man lagar mat och äter minskar risken för många olika slags smittor. På krisinformation.se finns väldigt många frågor om dvärgbandmasken besvarade, säger Eva Osterman Lind, veterinär och parasitolog på SVA.
Dvärgbandmask är en zoonos, det vill säga parasiten kan smitta till människa och i sällsynta fall orsaka sjukdom. Rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, påvisades för första gången i Sverige 2011 och en landsomfattande övervakning 2011 – 2014 visade att denna mikroskopiska tarmparasit hos räv fanns i åtminstone fem olika kommuner, men att förekomsten var väldigt lokal. En ny övervakning som utförs av SVA med finansiering av Jordbruksverket har påbörjats 2021 för att få en uppdaterad bild på förekomst och utbredning av denna parasit. Övervakningen är tänkt att pågå under tre år och 3 000 analyser.
Läs mer
Rävens dvärgbandmask som zoonos
Karta över Rävens dvärgbandmask