Utbrottet av den nya varianten av kaningulsotvirus, RHDV typ 2, var omfattande under 2016. Syd- och Mellansverige drabbades särskilt hårt, där många vilda och tama kaniner dog. På Hallands Väderö upptäcktes smittan hos skogsharar, för första gången. Bland kaniner förekom även kaninpest, främst i Skåne.
Sommarens mjältbrandsutbrott i Ombergstrakten skördade även offer bland viltet. Tre älgar dog av mjältbrand.
Fågelinfluensa gissel 2016
En mycket smittsam typ av fågelinfluensavirus, H5N8, spred sig under året bland vilda fåglar och tamfågel i Europa. Under november upptäcktes smittan även i Sverige, och den första drabbade fågeln som upptäcktes var en knipa från Skåne. Sammantaget påvisades smittan under 2016 hos 20 vilda fåglar, främst från de södra och östra kustområdena. En besättning med tama fjäderfä i Skåne drabbades också av sjukdomen.
SVA fick 2015 in prover och rapporter från närmare 150 fall av älgtjurar med utbredda, variga sår längs ryggen. Förra året rapporterades bara spridda, nya fall till SVA. Vad som orsakar såren är ännu inte klarlagt. Svärmningar av älglusflugor, eller andra faktorer som orsakar kronisk klåda och sekundära bakterieinfektioner i sönderkliad hud som följd, misstänks kunna ligga bakom förändringarna.
Oklart läge för avmagringssjuka
När prionsjukdomen avmagringssjuka, Chronic Wasting Disease (CWD), våren 2015 hittades hos tre vildrenar och två älgar i Norge uppstod en oro för att sjukdomen också kan finnas i Sverige. CWD har hittills inte påvisats i några av de sjuka och avlivade, eller upphittade döda svenska hjortdjur som undersöktes vid SVA under 2016. Sjukdomen drabbar bara hjortdjur, men hade före de norska fallen aldrig påträffats i Europa.
På tio-i-topp-listan över undersökta vilda däggdjur och fåglar 2016 finns i fallande ordning följande arter (antalet inom parantes): brunbjörn (264), älg (153), lodjur (122), havsörn (114), utter (93), fälthare (76), kanin (75), rödräv (75), rådjur (65), samt fladdermus (57). För björnar är det många vävnadsprover från licensjakten som inkommer, vilket är del av hälsoövervakningen av björnstammen.
Fakta om viltsjukdomsövervakningen
Regeringens instruktion (förordning 2009:1394) anger att SVA ska följa och analysera utvecklingen av sjukdomstillstånd hos vilda djur i Sverige. Viltsjukdomsövervakningen baseras huvudsakligen på obduktion och vävnadsundersökningar av döda, vilda djur. SVA är det enda veterinärmedicinska laboratoriet som systematiskt arbetar med detta. SVA samarbetar med andra forskningsgrupper i olika projekt för att öka kunskapen om vilt och viltsjukdomar i landet.
Läs mer
Rapporten ”Sjukdomsövervakning av vilda djur i Sverige 2016” (pdf)
Pressmeddelande 2017-03-03 ”Undersökningar av fallvilt firar 70 år”
Rapportera in fynd av döda vilda djur till Viltsjukdomsövervakningen
Mer information
Erik Ågren, veterinär och chef för viltsektionen vid SVA, tel. 018-67 42 78, erik.agren@sva.se
Pressekreterare Mikael Propst
Tel. 018-67 41 11
Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, är en expertmyndighet med beredskapsuppdrag. SVA främjar djurs och människors hälsa, svensk djurhållning och vår miljö genom diagnostik, forskning, beredskap och rådgivning. www.sva.se