Loppor hos fjäderfä
Andra sjukdomsnamn: Europeisk fågelloppa, Hönsloppa
Loppor är blodsugande parasiter som kan ge besvär hos fjäderfän i form av blodbrist, nedsatt allmäntillstånd, klåda, irritation och störd vila. Loppor förekommer i hobbyfjäderfäbesättningar i Sverige.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Arter och utbredning
Art: Ceratophyllus gallinae
Utbredning: Arten anses förekomma i hela världen
Kommentar: Ceratophyllus gallinae ska inte förväxlas med arten Echidnophaga gallinacea (engelsk namn: stickfast flea, sticktight flea) E. gallinacea är en vanlig parasit hos fjäderfän och andra fåglar i Nordamerika. Enstaka rapporter finns dock från Europa, särskilt från länder kring Medelhavet. Arten förekommer framförallt i tropiskt och subtropiskt klimat.
Observera att mycket av den information som finns i litteraturen och på internet rör arten E. gallinacea.
Värdjur
Loppor hos fjäderfän är i regel inte artspecifika, vilket innebär att de kan angripa flera olika fågelarter, både fjäderfän och vilda fåglar. De kan även ibland angripa däggdjur. Detta betyder att en rad olika sorters djur kan sprida loppor till fjäderfän som vistas utomhus eller på annat sätt kommer i kontakt med andra djur.
Utseende
Fågelloppor (Ceratophyllus gallinae) är mörktbruna till svarta, upp till fyra mm långa, vinglösa insekter som är tillplattade från sidorna. De sitter både på fåglarna och i omgivningen till exempel i värpreden. Loppor har långa kraftiga ben som möjliggör deras hoppande framfart.
Livscykel
Ceratophyllus gallinae: Lopporna lever av att suga blod från sitt värddjur. De könsmogna honorna lägger ägg som kläcks till larver . Larverna livnär sig i omgivningen på vuxna loppors blodfyllda avföring och annat organiskt material. Efter en tid förpuppas larven och utvecklas till en vuxen loppa som uppsöker ett nytt värddjur för att suga blod och fortplanta sig. Livscykelns längd kan variera mycket då loppans utveckling är temperatur- och fuktighetsberoende.
Echidnophaga gallinacea: Hos denna art sitter de könsmogna honlopporna fast i huden där de suger blod och lägger ägg. Hos drabbade fåglar kan man ses ansamlingar av denna loppart runt ögon, kam, slör och andra sparsamt befjädrade hudområden på huvudet samt runt kloaken.
Inverkan på värddjuret
Fågelloppor orsakar klåda, irritation, störd vila och sömn, blodbrist, sänkt allmäntillstånd och eventuellt sänkt äggproduktion. Dödsfall kan förekomma. Ruvande fåglar kan bli särskilt svårt angripna av loppor i redet.
Smittvägar
Fågelloppor sprids av fåglar och däggdjur, till exempel råttor. I ett hönshus som stått tomt en tid kan det fortfarande finnas levande loppor eftersom de kan leva länge utan föda, minst flera månader, i väntan på att ett lämpligt värddjur ska dyka upp.
Bekämpning
Djurutrymmet töms och städas noga. För effektiv bekämpning av loppor behöver både djuren och deras omgivning åtgärdas. Solljus, uttorkning och frysning försenar loppornas utveckling.
Fastsittande honloppor av arten Echidnophaga gallinacea kan bekämpas mekaniskt (dras ut med pincett).