Gå direkt till innehåll

Datormodell hjälper beslut om övervakning av paratuberkulos

EU:s nya djurhälsolag ger oss nya förutsättningar och utmaningar att hålla svenska djur fria från allvarliga sjukdomar. För att skapa underlag inför strategiska beslut har SVA tagit fram en datormodell där både spridning och övervakning av paratuberkulos kan studeras. Resultaten pekar på goda möjligheter att behålla Sveriges goda djurhälsostatus.

Paratuberkulos är en smittsam dödlig sjukdom som ger avmagring och diarré hos nötkreatur. Sjukdomen finns världen över men har bekämpats i Sverige sedan mitten på förra seklet. När sjukdomsfall har upptäckts har smittspårning och utslaktning av smittade besättningar genomförts i en strävan att hålla landet fritt från sjukdomen. Det senaste fallet var en importerad tjur som hade misstänkta symtom och testades 2004.

Kor på grönbete går mot ladugård, sett bakifrån.
Nu kan spridning och övervakning av paratuberkulos studeras i en datormodell. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Eftersom sjukdomen är så ovanlig i Sverige har det saknats kunskap om vilket spridningsmönster vi kan förvänta oss här. Det har även varit svårt att avgöra hur övervakningen av paratuberkulos ska utformas. Det är viktigt att nya sjukdomsfall upptäcks innan spridningen nått så många besättningar att den blir svår att stoppa. Samtidigt är det viktigt att övervakningen inte kostar för mycket pengar eller att den leder till falskt positiva resultat som skapar oro och kräver omfattande uppföljande provtagning.

Datormodell simulerar smittspridning

De senaste åren har vi jobbat med att ta fram en datormodell där vi kan simulera smittspridning bland svenska nötkreatur. I Sverige har alla nötkreatur ett unikt id-nummer och deras födelse, död och eventuell förflyttning mellan olika gårdar finns samlade i en nationell databas. Vi har använt 13 års uppgifter om samtliga svenska nötkreatur för att modellera deras kontaktnätverk och simulera spridning av paratuberkulos både inom och mellan gårdar. Vi har prövat olika typer av startscenarier och testat olika spridningsmönster genom att köra modellen i tusentals upprepningar. Bland annat har vi undersökt hur spridningen påverkas av att det startar i olika typer av gårdar, till exempel om de har mjölk- eller köttproduktion. Vi har även byggt in diagnostisk testning i modellen och på sätt kunnat jämföra hur effektiva olika teststrategier är.

Stor chans att upptäcka dolt utbrott

Våra resultat visar att det troligaste scenariot är spridningen av paratuberkulos kommer att ske relativt långsamt och vara begränsad till ett fåtal gårdar. Med upprepad testning av mjölk och blodprov finns det också stor chans att upptäcka ett dolt utbrott innan sjukdomen spridits i hög grad.

Inför EU:s nya djurhälsolag har SVA, Jordbruksverket, Gård & Djurhälsan och Växa Sverige haft en tät dialog om hur vi fortsatt kan skydda svenska gårdar från paratuberkulos. Slutsatser från modelleringen har kommit väl till nytta i diskussionen om vilken övervakning som blir mest kostnadseffektiv.

 

Författare: Thomas Rosendal, Stefan Widgren, Karl Ståhl och Jenny Frössling

Texten publicerades: 21 december 2021

Jenny Frössling

Forskare, epidemiolog, docent

Foto: Göran Ekeberg/AddLight

Thomas Rosendal

Forskare, PhD inom epidemiologi

Foto: Göran Ekeberg/AddLight

Stefan Widgren

Veterinär, epidemiolog, PhD

Foto: Göran Ekeberg/AddLight

Karl Ståhl

Statsepizootolog, professor

Foto: Göran Ekeberg/AddLight