Gå direkt till innehåll

ESBL

Bakterier med ESBL-resistens förekommer hos både djur och människor och på olika ställen i miljön, såväl i Sverige som i andra delar av världen. Om sådana bakterier isoleras från människor ska det anmälas till berörda myndigheter. Isolat av ESBL-bildande bakterier från djur behöver inte anmälas. Däremot är SVA intresserade av att konfirmera sådana isolat och kan genom finansiering från Jordbruksverket i dagsläget erbjuda detta utan kostnad för inskickade laboratorium.

Förkortningen ESBL står för ”extended spectrum beta-lactamases”, vilka är en grupp enzymer som bryter ner beta-laktamantibiotika (penicilliner och cefalosporiner) inkluderat tredje och fjärde generationens cefalosporiner. ESBL-bildande bakterier kan därför inte behandlas med dessa för både human- och veterinärmedicinen viktiga läkemedel. ESBL är alltså inte en bakterie utan en egenskap som många bakteriearter kan ha. Exempel på sådana är tarmbakterierna Enterobacter cloacae, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

ESBL-bildande bakterier hos människor

Alla fall av ESBL-bildande bakterier hos människor i Sverige ska, sedan 2007, anmälas enligt smittskyddslagen. Sedan dess har antalet fall per år ökat, statistik över detta finns på Folkhälsomyndighetens webbplats. Det är dock inte alltid som ESBL-bildande bakterier orsakar sjukdom utan även friska människor kan vara bärare av sådana bakterier. Studier i Sverige har visat att runt fem procent av friska svenskar är bärare av ESBL-bildande bakterier i tarmen.

Om en människa bär på ESBL-bildande bakterier finns risk för att dessa sprids vidare i samhället samt till djur. Det är också tänkbart att de gener som ger ESBL-resistens skulle kunna föras över till andra sjukdomsframkallande bakterier i tarmen.

ESBL-bildande bakterier hos djur

Precis som människor kan djur både vara friska bärare och bli sjuka av ESBL-bildande bakterier. Inom övervakningsprogrammet Svarm övervakas fortlöpande läget i Sverige för ESBL-bildande E. coli hos friska djur som hålls för livsmedelsproduktion och på kött. Inom ramen för Svarm sammanställs även statistik över ESBL-bildande bakterier i prov från sjuka djur.

Såväl antalet fall bland sjuka djur som förekomsten hos friska djur i Sverige är generellt sett låg. Tidigare var förekomsten hos slaktkyckling hög. Omfattande arbete för att motverka förekomst och spridning av ESBL-bildande bakterier hos svensk slaktkyckling har gjorts i samarbete mellan främst SVA, Jordbruksverket och näringen. Därmed har förekomsten av ESBL-bildande bakterier hos kyckling minskat markant på senare år. Liknande arbete har även gjorts i andra länder eftersom ESBL-bildande bakterier hos slaktkyckling är ett internationellt problem.

De flesta fall med ESBL-bildande bakterier i prov från sjuka djur som konfirmeras vid SVA kommer från hundar och hästar. De flesta av isolaten har hittats i prov från sårinfektioner inklusive postoperativa infektioner samt urin eller genitalprov. Många av de ESBL-bildande bakterier som isolerats i prov från sjuka djur är även resistenta mot andra antibiotika än beta-laktamantibiotika. Detta gör att om infektioner med sådana bakterier behöver behandlas med antibiotika kan det ibland vara svårt att hitta en lämplig substans.

ESBL och livsmedel

När ESBL-bildande bakterier finns hos djur som hålls för livsmedelsproduktion kan bakterierna i samband med slakten hamna på köttet. Om du följer råden om god hygien i köket och att genomsteka kyckling och köttfärs minskar du risken för att dessa och andra bakterier sprids via kött och annan mat.

Undersökningar av livsmedel i Sverige har visat att ESBL-bildande bakterier varit vanligt på kycklingkött, såväl svenskt som utländskt. Förekomsten på kycklingkött har dock, precis som förekomsten hos själva kycklingarna, minskat på senare år. ESBL-bildande bakterier har också hittats på kött av nöt och gris men i mindre omfattning än på kyckling. Dessutom har ESBL-bildande bakterier hittats i enstaka prov från bladgrönsaker och odlad fisk.

I vissa fall har de ESBL-bildande bakterier som hittats i livsmedel varit av samma slag som de som hittats hos sjuka och friska människor. Livsmedel på den svenska marknaden anses dock endast utgöra en begränsad källa till förekomsten av ESBL-bildande bakterier inom sjukvården i Sverige idag.

Konfirmering av kliniska isolat

SVA övervakar aktivt förekomst av ESBL-bildande bakterier hos friska djur som hålls för livsmedelsproduktion. För att ha en bra överblick av läget i Sverige är det viktigt att ha korrekt och aktuell information även för andra typer av djur som hundar, katter och hästar inklusive bakterier som isolerats i prov från sjuka djur. Därför uppmanas veterinärer och laboratorier att kontakta SVA, sektionen för antibiotika, om man identifierar bakterier från djur som är resistenta mot cefalosporiner med utökat spektrum. Genom finansiering från Jordbruksverket kan SVA i dagsläget erbjuda konfirmering av sådana isolat utan kostnad för inskickande laboratorium.

Isolat skickas till Avdelningen för djurhälsa och antibiotikafrågor, sektionen för antibiotika, vid SVA och ska åtföljas av följande remiss:

För den nationella statistiken är det värdefullt att de uppgifter om fallet som efterfrågas på remissen fylls i så fullständigt som möjligt. Om uppgifter saknas ange gärna ”saknas”.

Vanliga frågor och svar om ESBL

Här har vi tillsammans med ett flertal svenska myndigheter samlat vanliga frågor och svar om ESBL hos djur.