Gå direkt till innehåll

Abort och omlöp hos gris

Kastning

Gris

En av de främsta anledningarna till utslagningar av suggor är reproduktionsstörningar. Omlöpsfrekvensen i Sverige är cirka 8 procent och cirka 1,5 procent av suggorna aborterar. Problemet som praktikern ofta står inför vid reproduktionsstörningar är att orsaken inte alltid kan påvisas när symtom väl uppträder.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Smittämne och smittvägar

Abort och omlöp hos sugga kan ha en infektiös bakgrund. Bland virus anses porcina parvovirus ha störst betydelse i Sverige, men även andra virus som porcint circovirus typ 2 och teschovirus kan orsaka reproduktionsstörningar. För samtliga virus gäller att suggor som utvecklat immunitet därefter inte drabbas av reproduktionsproblem. Exempel på bakterier som kan orsaka reproduktionsstörningar är Erysipelothrix rhusiopathiae, Leptospira och Listeria monocytogenes. Abort och omlöp kan även orsakas av mögel/mögeltoxiner och den encelliga parasiten Toxoplasma gondii.

Det finns även icke-infektiösa orsaker till reproduktionsstörningar, såsom suggans näringsstatus, miljöfaktorer eller teratogener. Psykisk stress eller värmestress är andra viktiga orsaker till reproduktionsproblem.

Litet grisfoster.
Foster infekterat med parvovirus. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Vid reproduktionsstörningar ska man även ha epizootiska sjukdomar som inte finns i landet i åtanke, exempelvis PRRS, Aujeszkys sjukdom, klassisk och afrikansk svinpest, samt Brucella suis. För flertalet av dessa sjukdomar kan anhopade reproduktionsproblem vara det mest framträdande symtomet hos vuxna djur.

Klinisk bild

Suggorna blir oftast inte allvarligt sjuka själva. Beroende på när i dräktigheten störningen inträffar så varierar symptombilden, alltifrån omlöp och aborter i olika stadier till död- eller svagfödda grisar. Om störningen inträffar i tidig dräktighet kan den också leda till att en del av fostren dör, vilket i sin tur resulterar i att kullstorleken minskar.

Vid anhopning av omlöp, mumifierade eller svarta foster och dödfödda eller svagfödda grisar misstänks främst virusinfektioner.

Vid exponering för mögel/mykotoxiner kan aptitlöshet och eventuellt kräkningar uppträda. Mykotoxinet zearalenon kan ge upphov till förstorade yttre könsorgan hos hondjur (även kultingar).

Indirekt kan alla sjukdomar som orsakar hög feber, orsaka omlöpning eller abort hos suggor och sterilitet hos galtar. När detta sker misstänks ofta bakteriella sjukdomar.

Provtagning och diagnostik

För diagnos av abortorsak rekommenderas obduktion av foster och fosterhinnor samt där så är möjligt även könsorgan från suggan. Utgående från anamnes och patologanatomiska fynd görs kompletterande undersökningar.

Vid misstanke om infektiös orsak till omlöp rekommenderas undersökningar av livmödrar från djur som löpt om.

Beroende på misstanke kan andra typer av undersökningar vara aktuella, exempelvis av miljö, foder, vatten eller blod. Blodprov för påvisande av antikroppar mot endemiskt förekommande infektioner hos suggor har dock starkt begränsat värde.

Behandling och förebyggande åtgärder

Lämpliga åtgärder anpassas efter grundorsaken till störningen. Isolering av bakterier i renkultur från aborterade foster eller könsorgan bör bedömas med viss försiktighet. Om samma bakterie påvisas hos flera individer är sannolikheten dock stor att den orsakat problemet. Vid sådana fall kan antibiotikabehandling vara aktuell. Vissa smittor finns i nästan alla besättningar och då sådana infektioner konstateras orsaka reproduktionsstörning rekommenderas om möjligt vaccination.

Olika faktorer såsom skötsel, närmiljö, utfodring, djurflöde, med mera kan ha stor betydelse vid reproduktionsproblem, varför en noggrann besättningsutredning är viktig för att identifiera eventuella brister. Åtgärderna handlar sällan om medicinsk behandling utan oftare om att förebygga och försöka att korrigera påvisade brister.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2020-10-06