Gå direkt till innehåll

Botulism

Fjäderfä

Botulism orsakas av förgiftning med nervgiftet botulinumtoxin som bildas av bakterien Clostridium botulinum. Förgiftningen orsakar förlamning, ofta med dödlig utgång. Ett typiskt symtom är att fågeln inte kan hålla huvudet uppe utan ligger med huvudet mot ströbädden eller sitter med hängande huvud. Genom åren har en rad utbrott inträffat i Sverige, de flesta i slaktkycklingbesättningar. 

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Orsak

Botulism orsakas av förgiftning med ett nervgift som kallas botulinumtoxin (BoNT) och som produceras av bakterien Clostridium botulinum. Förgiftningen ger upphov till förlamning, ofta med dödlig utgång, till följd av att toxinet blockerar överföringen av nervimpulser till muskulaturen.

Botulinumtoxiner är bland de mest giftiga av alla kända toxiner. De delas in i sju olika typer (A, B, C, D, E, F och G). Det finns även blandformer av typen C/D och D/C där toxinet består av delar av både toxintyp C och D.  Bakterien Clostridium botulinum förekommer i hela världen och kan finnas i jord och vattenrika miljöer där lämningar av djur och insekter kan skapa lämpliga, syrefattiga tillväxtbetingelser. Bakterien bildar sporer som kan överleva under lång tid under förhållanden som bakteriecellen inte tål, till exempel extrema temperaturförhållanden och syrerik miljö.

Botulism hos fåglar kan förorsakas av BoNT typ C, D, E, C/D och D/C. Den vanligast rapporterade formen av botulism i fjäderfäbesättningar förorsakas av typ C eller C/D. Botulism hos människa kan förorsakas av BoNT typ A, B, E och F. Insekter, framförallt fluglarver, kan bidra till spridning av sjukdomen bland fåglar genom deras förmåga att ackumulera BoNT från kadaver. 

Sjukdomssymtom

Symtom vid botulism hos fjäderfän präglas av en fortskridande slapp förlamning (Bild 1 till 3). Symtomen kan börja med lindriga rörelsestörningar som utvecklas till alltmer okoordinerade rörelser och i slutfasen generell förlamning.

Tilltagande förlamning av halsmuskulaturen medför svårigheter att hålla halsen upprätt. Drabbade fåglar hittas ofta i sittande ställning med hals och huvud hängande framåt/nedåt. Alternativt ligger fågeln ned med halsen utsträckt och med huvudet eller näbben vilande på inredningen eller ströbädden.

Ett annat symtom som ofta ses vid botulism hos fjäderfän är ögonlocksförlamning. Detta kan uppfattas som att fågeln är medvetslös eller död. Andra symtom kan vara uppruggad fjäderdräkt, hängande stjärt och vingar och sänkt äggproduktion. I slutstadiet av sjukdomen får den drabbade fågeln allt svårare att andas, och till slut dör fågeln i andningsförlamning eller till följd av uttorkning eller genom att det angrips av andra djur.

Botulism i en fjäderfäbesättning börjar ibland inom ett begränsat område i stallet och sprids sedan successivt till allt fler fåglar. Förloppet kan lätt tolkas som spridning av en smitta. Ibland drabbas bara en av flera avdelningar inom en besättning trots gemensam personal och trots användning av samma foder och vatten.

Förekomst hos fjäderfä i Sverige

Genom åren har en rad utbrott av botulism inträffat i fjäderfäbesättningar i Sverige och andra europeiska länder, varav de flesta i kommersiella slaktkycklingbesättningar. Utbrott har också diagnostiserats i Sverige i ett par föräldradjursbesättningar (slaktkycklingföräldradjur) och i två kommersiella värphönsbesättningar. I samtliga dessa fall har förgiftningen förorsakats av botulinumtoxin typ C eller C/D.

Förebyggande åtgärder och behandling

Genom att noga och ofta (minst flera gånger dagligen) ta bort sjuka och döda djur från djurutrymmet kan spridning av bakterien minska och antalet toxinkällor begränsas. Praktisk erfarenhet talar för att behandling med antibiotika kan leda till lägre dödlighet i fjäderfäflockar i samband med utbrott.

Hitta på denna sida