Gå direkt till innehåll

Fotosensibilitet hos får

Får

Toxiner från vissa växter ger i fårets hud upphov till metaboliter som reagerar med solljus. Den fototoxiska reaktionen orsakar klåda och ödem i huden, särskilt på huvudet. Tillståndet är smärtsamt och drabbade får har svårt att äta och dricka. De måste omedelbart skyddas från solljus.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Andra namn:

Överkänslighet för solljus, soleksem, alveld (norska), yellowses, facial eczema

Förekomst

Det är framförallt vita får (eller vita områden på fåret) som drabbas.

Olika raser kan vara olika känsliga.

Symtom

Oro, klåda, ovilja att ge di (om spenarna är drabbade). Framförallt är det hud med lite hårbetäckning eller med ljus hårbetäckning som drabbas; ögonlock, nos, läppar, öronen och spenar. Det drabbade området kan svullna. Serumutsvettning bildar gula krustor. Fåren kan få svårt att äta och dricka och hudlesionerna är smärtsamma.

Sekundära sårskador och inflammationer i huden är vanligt på grund av kliandet. Huden kan torka och spricka. Kallbrand kan uppstå.

Differentialdiagnoser

Bluetongue. Andra dermatiter. Allergisk reaktion mot knott. Huggormsbett. 

Etiologi och patogenes

Fotosensibilisering klassas in i en primär och sekundär typ. Primär fotosensibilisering sker när fototoxiska ämnen från växter, eller dess metaboliter, absorberas från magtarmkanalen via blodet till huden. Detta sker via intag av växten, men primär fotosensibilisering kan också ske i huden via direktkontakt med växtsaft. Toxinen reagerar sedan fotokemiskt när de exponeras för solljus i hudcellerna. De oxidativa angreppen skadar hudcellerna.

Sekundär fotosensibilisering, som även kallas hepatogen fotosensibilitet, inträffar när ämnet phylloerytrin (en metabolit som bildas vid nedbrytning av klorofyll) ackumuleras i blodet på grund av att levern inte utsöndrar galla i tillräcklig mängd exempelvis vid leversjukdom eller leverskador. Det ansamlade phylloerytrinet reagerar även det fotokemiskt när det exponeras för solljus i hudcellerna.

Växter som kan framkalla primär fotosensibilitet är bland annat slöjsilja (Amni majus), bovete (Fagopyrum esculentum), johannesört (Hypericum perforatum) och myrlilja (Narthecium ossifragum). Växter som kan framkalla sekundär fotosensibilitet är bland annat hundtunga (Cynoglossum officinalealsikeklöver (Trifolium hybridum), blåeld (Echium vulgare), hirs (Panicum spp.) och tiggarnöt (Tibulus terrestris). Även toxiner från vissa svampar och också vissa kemikalier kan framkalla fotosensibilisering. 

Provtagning och diagnostik

Diagnosen ställs på kliniska symtom och anamnes.

AST, GLDH, GGT kan vara förhöjda vid hepatogen fotosensibilitet.

Behandling och profylax

Stalla in fåren.

Sårvård, eventuellt NSAID, eventuellt antibiotika.

I lindriga fall kan fåren gå ut när det inte är solljus.

Profylax

Avlägsna eller stängsla in växter på betet som orsakar fotosensibilisering.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2019-12-13