Francisellios hos fisk
Infektioner med bakterien Francisella noatunensis (F. piscicida) orsakar sjukdom hos fisk i sötvatten och i marin miljö. I Europa uppmärksammades sjukdomen för första gången 2004, då sjukdomen konstaterades hos odlad torsk i Norge och samtidigt isolerades från vildlevande torsk på den svenska västkusten. Smittan har också orsakat dödlighet hos laxfisk i Chile.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Ordförklaring
Förekomst
Sjukdomen förekommer hos både odlad och vildlevande torskfisk. Retrospektiva studier visar att smittan funnits i Nordsjön sedan slutet av 1980-talet. Även varmvattensarter av fisk, som till exempel tilapia kan drabbas.
Symtom
Fisken blir mager och kan visa ett vingligt beteende. Sjukdomen kan orsaka hudsår med skador ner i muskulaturen och ger ofta upphov till granulombildningar i inre organ (Bild 1). Sjukdomen är ekonomiskt kännbar då vuxen fisk kan drabbas. I norskt vattenbruk har dödligheten hos torsk uppskattats att uppgå till 40 procent.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens
Genetiska undersökningar har visat att det förekommer två undertyper (subspecies) av bakterien, där F. noatunensis subsp. noatunensis drabbar kallvattenslevande fiskarter som torskfiskar och lax, medan F. noatunensis subsp. orientalis förekommer hos varmvattenslevande fisk, som till exempel tilapia.
Infektionsport
Troligen via gälar, hud och öppna sår och antagligen också genom predation
Spridning i djuret
Systemiskt
Smittvägar
Smittan överförs troligen främst via vattnet och kontakt fisk till fisk, så kallad horisontell smittöverföring. Smitta från föräldragenerationen till avkomman, vertikal smittöverföring, kan inte uteslutas. Bakterien förekommer hos viltlevande fisk, vilket gör att smittad fisk som uppehåller sig intill kassar med odlad fisk, är en uppenbar risk.
Överlevnad
F. noatunenesis kan överleva upp till 60 dygn i vatten. Experimentella studier visar att bakterien kan filtreras av blåmusslor och passera ut i vattnet igen via avföringen, vilket visar att blåmusslor kan vara en del i smittspridningen.
Provtagning och diagnostik
Bakterien kan odlas på speciell agar som innehåller blod och cystein, till exempel ”cystein heart agar”, där grå-vita kolonier framträder efter tre till fyra dagars inkubering vid 20–22° C. Bakterien växer inte på blodagar. Undersökningar av fiskens organ visar förekomst av granulombildningar (bild A), där förekomst av F. noatunensis kan visas med immunohistokemi (bild B). Det finns också framtagna PCR-metoder.
Bild A:
Bild B:
Behandling och profylax
Antibiotikabehandling har visat sig ge endast temporär effekt och inget kommersiellt vaccin finns ännu tillgängligt.