Gå direkt till innehåll

Hästinfluensa (EIV)

Influensa hos häst, Ekvint influensavirus (hästinfluensa)

Häst

Utbrott av hästinfluensa förekommer i Sverige. Hästarna får feber, hostar, snorar, blir hängiga, stela och vill inte äta. Sjukdomen sprids snabbt och risken att bli sjuk är störst för unga och ovaccinerade hästar. Vaccinerade hästar får oftast inga symtom eller snabbt övergående symtom.

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Influensa är en mycket smittsam hästsjukdom som förekommer sporadiskt i hästpopulationer över hela världen. Några få länder, som Island, Australien och Nya Zeeland är fria. Australien hade ett utbrott under 2007. Stora bekämpningsinsatser genomfördes, vilket ledde till att landet åter blev fritt från sjukdomen. Under senare delen av 2018 och år 2019 var det ovanligt många utbrott av hästinfluensa i Europa, Afrika och USA, samt ett utbrott i inre Mongoliet. På alla undersökta ställen var det viruslinjen ”Florida clade 1” som cirkulerade, utom i Mongoliet där det var ”Florida clade 2”. Det var första gången sedan 2009-2010 som clade 1 cirkulerade i Europa.

Hästinfluensa är anmälningspliktig i Sverige. Ett litet antal utbrott rapporteras årligen, i snitt 5 indexfall per år mellan 2009-2019 (Figur 1). De enstaka fall som dyker upp härstammar oftast från nyimporterade, otillräckligt vaccinerade hästar, och det påvisas knappt någon smittspridning mellan svenska besättningar. Mellan 2004-2008 rapporterades däremot i snitt 36 fall/år och det var vanligare med inhemsk spridning, särskilt 2007-2008 då 123 utbrott anmäldes. Det är bara det första fallet i ett utbrott som rapporteras till myndigheterna, så det finns inga siffror på hur många hästar totalt som har insjuknat i influensa.

Ridsporten har obligatorisk vaccination mot hästinfluensa av tävlingshästar sedan decennier, och travsporten införde detta krav 2009. Det har sannolikt bidragit till det goda smittskyddsläge vi har i landet idag när det gäller hästinfluensa.

2014

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2006

2005

2004

7 6 2 15 2 8 41 82 4 11 41

Symtom

Hos ovaccinerade hästar är de tydligaste kännetecknen på hästinfluensa en snabb smittspridning med hög feber och djup torr hosta. De akuta symtomen är vanligtvis över inom tio dagar hos vuxna hästar, även om hostan kan kvarstå längre. Unga och gamla hästar drabbas oftast hårdare av influensa än medelålders hästar.

Influensasymtom:

  • Plötsligt insjuknade
  • Feber upp till 41°C i en bifasisk temperaturkurva (två febertoppar)
  • Djup, torr hosta är vanligt förekommande
  • Tunt, klart näsflöde de första dagarna, som kan övergå till mer tjockt, gulaktigt näsflöde

Andra vanliga symtom: 

  • Ömhet i muskulaturen med stela rörelser
  • Nedsatt aptit
  • Förstorade lymfknutor mellan ganascherna (submandibularlymfknutor)
  • Vätskesvullnad (ödem) på ben och skap

Hur allvarlig sjukdomen blir beror på infektionsdos, virusvariant och aktuellt immunstatus hos hästen.
Hästar som har viss motståndskraft (immunitet) genom vaccinering eller tidigare genomgången influensa får mer diffusa symtom: lägre eller ingen feber, och mildare hosta och andra symtom. Spridningen kan ske långsammare i hästgrupper med viss immunitet jämfört med stallar eller områden där hästarna aldrig träffat på smittan. Det beror både på att immuniserade hästar är mindre mottagliga och att de utsöndrar mindre mängd virus.

En komplikation till hästinfluensa är sekundärinfektioner, som kan leda till längre återhämtningsperiod.

Smittämne

Influensavirus tillhör familjen Ortomyxovirus. Hästens influensa orsakas av ekvint influensavirus typ A. Här inkluderas även de influensavirus som infekterar människa, fåglar och svin. Typ A delas in i subtyper beroende på variationen av två ytproteiner (antigener), hemagglutinin (HA) och neuraminidas (NA). Två subtyper är sjukdomsframkallande hos häst, nämligen:

  • A1 (H7N7 eller A/equi 1). Denna virustyp har emellertid inte påvisats under de senaste 20 åren och förekommer troligen inte längre.
  • A2 (H3N8 eller A/equi 2). En ursprungligen europeisk och en amerikansk gren av A2 finns. Från dessa har subgrupper utvecklats runt om i världen.

Gemensamt för influensavirus är att deras genuppsättning förändras (muterar) lätt och ofta så att nya stammar uppkommer. Stammarna döps efter var de först påvisats, med namn och årtal, som exempelvis A/Equi 2/Newmarket/2/93 eller A/Equi 2/South Africa/4/03.

Smittvägar

I samband med hostattackerna frigörs stora mängder virus i aerosoler, vilket gör hästarna till effektiva smittspridare till omgivningen. Smittan anges vara luftburen upp till 45 meter. Smitta sker även genom direktkontakt eller indirekt via utrustning, inredning och människor. Även hästar som har en viss immunitet och därför ser friska ut kan vara smittspridare under en kort period. Ovaccinerade hästar som smittas utsöndrar emellertid mer virus än smittade vaccinerade hästar eller sådana som tidigare haft influensa. Virus överlever en kortare tid utanför djuret, cirka två dygn i till exempel slem och näsflöde och cirka tre dygn i vatten. 

Patogenes

Inkubationstiden är 1-3 dygn. Efter första febertoppen utsöndras virus under 7-10 dagar från luftvägarna. Influensaviruset inhaleras och infekterar flimmerhårsförsedda ytceller i de övre och nedre luftvägarna. Skador på flimmerhåren försämrar transport av slem från luftvägarna. Funktionen kan vara försämrad upp till en månad efter infektionen. Bronkit och bronkiolit (inflammationer i nedre luftvägarna) kan utvecklas och följas av en lunginflammation, så kallad interstitiell pneumoni.

Vanligtvis orsakar H3N8 virus (A/equi 2) allvarligare sjukdom än H7N7 (A/equi 1). Den senare har, som nämnts, inte påvisats de senaste 20 åren. H3N8 tros även kunna orsaka hjärtmuskelinflammation (myokardit).

När hästinfluensa bryter ut i ett stall där alla hästar saknar immunitet eller bara några få är immuna, insjuknar ofta samtliga hästar (såvida inte omedelbar isolering företas). Stallar där samtliga individer är vaccinerade kan slippa sjukdomen helt, alternativt drabbas några av lindrigare symtom.

Diagnos

En klinisk misstanke om hästinfluensa konfirmeras idag med PCR från nässvabb. Virusets arvsmassa (RNA) kan påvisas i akutskedet.  Tidigare användes oftare en annan teknik, immunofluorescens (IF) för att påvisa virus,  men med PCR kan diagnosen fastställas säkrare och under en längre tid. Infektionsförsök visar att den högsta virusmängden i näshålan ses de första 24-48 timmarna som hästen har feber. Virusutsöndringen pågår vanligtvis inte längre än fyra till fem dagar.

Diagnosen kan också konfirmeras i efterhand med hjälp av parprov för serologi. En förhöjning av antikroppar mot hästinfluensavirus ses i blodet efter vaccination eller infektion, och kan identifieras med hemagglutinationsinhibitionstest (HI).

Provtagning

Vid influensasymtom tas ett svabbprov från näshålan i så tidigt skede som möjligt, helst inom 24-72 timmar efter de första kliniska symtomen för snabb diagnostik med PCR. Se provtagningsinstruktion. Svabben gnuggas mot slemhinnan i näsborre eller svalg så att celler kommer med i provet. SVA rekommenderar en provtagningspinne med nylonludd och transportvätska (ESwab, Copan Innovation Ltd, Brescia, Italy – kan beställas från SVA).

En steril torr provtagningspinne kan också användas, men samma analyskänslighet som med Eswab kan inte garanteras. Den torra pinnen läggs i ett sterilt rör eller burk.

På SVA finns en multiplex PCR som i ett och samma prov undersöker för tre luftvägsvirus: hästinfluensa, EHV-1, och EHV-4. Begär då Luftvägspaket.

De olika ingående virusen kan också analyseras enskilt med PCR om så önskas.

Påvisande av antikroppar (serologi) mot virus görs i serum och blodprov tas i ett rör utan tillsats. För påvisande av akut infektion krävs parprov tagna med 10-14 dagars mellanrum. Serum från det första provet i akut fas, kan sparas i frys i avvaktan på uppföljande prov. Skickas parprov in vid samma tillfälle till SVA erhålls rabatt. Se provtagningsinstruktion serologi.

Behandling

I okomplicerade fall, i synnerhet hos vaccinerade hästar, har sjukdomen ett odramatiskt förlopp och kräver endast vila och eventuellt understödjande behandling. Vila under akut infektion minskar graden av symtom och konvalescenstid samt reducerar risken för kroniska följdsjukdomar. Hostan kan också minska vid vila och därmed risken för spridning av virus.

Daglig kontroll av temperatur och symtom rekommenderas för att följa sjukdomsförloppet. En lång feberperiod och "krackelerande" lungljud kan tyda på en sekundär bakteriell infektion. I dessa fall bör veterinär undersöka hästen och vid behov utföra bakterieodling med resistensundersökning, samt avgöra om ytterligare behandling behövs.

Det är viktigt att hästen får möjlighet att återhämta sig. Hästen bör vila cirka en månad efter att symtomen försvunnit i okomplicerade fall . Detta följs av en gradvis ökad träning.

Efter följdsjukdomar som lunginflammation, muskelkomplikationer eller hjärtmuskelreaktioner blir viloperioden längre, upp till ett halvårs konvalescens. Det bedöms av veterinär från fall till fall.

Isolering

Isolering av sjuka hästar ska ske direkt. Smittspridning inom stallet kan begränsas om den först insjuknade hästen snabbt och effektivt kan avskiljas från de övriga. Tänk på att luftburen smitta kan förekomma. SVA rekommenderar att stallet bör vara isolerat i minst tio dygn efter att feber iakttagits på någon häst. Hästansvarig bör ordna En gemensam journal där alla hästars kroppstemperatur en till två gånger dagligen under isoleringstiden. En checklista för åtgärder vid smittsam sjukdom i stallet (pdf) finns här. Läs också mer om smittskydd för häst samt råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar. Hästnäringen har en gemensam Smittskyddspolicy (pdf) som är värd att följa. Dessutom är man skyldig att känna till de smittskyddsbestämmelser som gäller inom den sport man uttövar. Inom ridsportens tävlingsreglemente gäller tre veckors symptom- och smittfrihet för alla hästar i stallet för att få någon häst ska få delta i tävling. Man får alltså inte tävla med en häst som under de senaste tre veckorna varit uppställd i ett stall där smitta eller misstanke om smitta kan ha förekommit. Även travsporten har föreskrifter, som innehåller bland annat obligatorisk anmälan till smittskyddsgrupp, isolering och daglig temperaturtagning på samtliga hästar i stallet vid hästinfluensa och förbud att startanmäla isolerad häst.

Stallrengöring och desinfektion

När inga hästar längre insjuknar och de drabbade har tillfrisknat är det viktigt att stallet rengörs.  

Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar finns här.

Profylax

Vaccination mot hästinfluensa ger ett relativt gott skydd. Vissa vaccinerade hästar kan dock få lindriga och kortvariga symtom om de smittas. För att vaccinationen ska ge ett så bra skydd som möjligt är det viktigt att alla hästar i stallet är vaccinerade. Se särskilt upp med hästar som köps in från utlandet. Flera svenska influensautbrott har startat med införda hästar som rest långt och fått hästinfluensa på vägen. Kräv grundvaccination innan resan mot Sverige inleds.

Hästen ska vara frisk och ha normal kroppstemperatur vid vaccinationen. Den bör inte vaccineras samma dag som den utsatts för hårt träningsarbete eller har tävlat. Undvik hård ansträngning under första veckan efter vaccinationen. Tävlingsreglementet för ridhästar tillåter inte tävling inom en vecka efter vaccination, medan dopingkarensen som tillämpas inom travsporten anger fyra dygn.

Olika vaccintillverkare har något olika tidsangivelser för hur grundvaccinering ska utföras. Dessa tidsangivelser bör följas. Utöver detta finns hästsporternas regelkrav, som ska betraktas som minimikrav från de olika förbunden (se svensk ridsports, travsports, och galoppsports regelverk, samt information om krav för FEI-tävlingar).

Om man utsträcker tiden mellan de olika sprutorna i grundvaccinationen till vad vissa hästsporter accepterar maximalt, har det visats att många hästar får ett otillräckligt skydd mellan vaccinationerna. Det är därför bäst för hästen att hålla tidsintervallerna kortare än vad som är maximalt tillåtet.

En del individuella hästar är så kallade ”poor responders” och hos dem går inte antikroppshalten upp som förväntat av vaccinering. Detta är vanligare ju yngre hästen är, och gör att skyddet blir lägre och kortare. Därför rekommenderar SVA tätare revaccinationsintervaller för unghästar som kan utsättas för smittryck, se nedan. Däremot ska man inte heller vaccinera alltför tätt, för då kan man skapa ”poor responders”, hästar som inte längre svarar på vaccination.

Du är alltid skyldig att känna till det tävlingsreglemente som gäller för den sport du utövar. Regelverk och vaccintillgång kan ändras på kort varsel och SVA kan därför inte garantera att informationen på denna webbsida alltid är aktuell.

Följande är SVA:s rekommendation som grundar sig på att ge hästen ett optimalt skydd mot hästinfluensa.

Grundvaccinering:
 

  • Föl vaccineras första gången vid sex månader om modern är adekvat vaccinerad och fölet fått råmjölk. Om modern inte är adekvat vaccinerad eller fölet inte fått råmjölk kan vaccination göras tidigare, se vidare nedan.
  • Andra vaccinationen mot influensa sker därefter inom en till två månader. Följ tillverkarens rekommendation.
  • Tredje vaccinationen tre till sex månader efter den andra. Följ tillverkarens rekommendation.

Revaccinering, ”booster”:

  • Unghästar bör vaccineras varje halvår tills den fyller fyra år
  • Tiden mellan vaccinationerna ska inte understiga tre månader
  • Från och med fyra års ålder rekommenderas en årlig vaccination. Kontrollera dock om tätare intervall krävs för deltagande i vissa tävlingar.

För att försäkra sig om att råmjölk till föl innehåller adekvat mängd antikroppar mot hästinfluensa vaccineras dräktiga ston i senare delen av dräktigheten, men inte senare än cirka två veckor före beräknad fölning.

Föl till icke-vaccinerade ston och om särskild smittrisk föreligger kan vaccineras tidigare än den allmänna rekommendationen, dock tidigast vid cirka tre månaders ålder. Eftersom vaccination ger osäkert antikroppssvar vid denna ålder bör man i sådana fall överväga att inleda en ny komplett grundvaccination från sex månaders ålder.

Föl till adekvat vaccinerade mödrar ska däremot som nämnts ovan vara sex månader innan de vaccineras första gången (se grundvaccinering). Detta grundas på att dessa föl har kvar antikroppar som kommit från modern via råmjölken (maternala). Maternala antikroppar motverkar fölets eget antikroppssvar vid vaccination. Vanligen avtar dessa antikroppar vid fyra till sex månaders ålder. Teoretiskt skulle man kunna mäta halten maternala antikroppar om man vill hitta den optimala tidpunkten att starta vaccineringen av ett föl, men det är inget som görs i praktiken.

Prognos

Influensa hos häst har vanligtvis en god prognos om hästen tillåts vila ordentligt. Räkna dock med att prestationsförmågan är nedsatt i veckor eller månader efter en rejäl hästinfluensa. Om sekundärinfektioner tillstöter kan återhämtningsperioden bli längre. Komplikationer är sällsynta hos vaccinerade hästar.

Föl utan immunitet kan utveckla viral lunginflammation (pneumoni) som snabbt kan leda till döden. Dödsfall hos vuxna individer är oftast en följd av en sekundär bakteriell infektion ledande till lungsäcksinflammation (pleurit) eller lunginflammation, men även inflammation i blodkärl (så kallad vaskulit eller purpura hemorragica). Andra följdsjukdomar innefattar kronisk svalginflammation (faryngit), kronisk bronkit, lungemfysem, bihåleinflammation och infektion i luftsäckarna.

Genomgången infektion med hästinfluensa ger en immunitet som kvarstår i cirka ett år, men det kan variera.

Zoonosaspekt

Hästinfluensaviruset utgör ingen känd risk för människor. Hundar kan bli sjuka av hästinfluensavirus.

Vad säger lagstiftningen?

Hästinfluensa är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga sjukdomar och smittämnen (saknr K4). Anmälan görs av veterinär vid klinisk misstanke och/eller svenskt laboratorium vid påvisande av influensavirus eller signifikant ökning av antikroppar (titerstegring). Anmälan görs till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län.

Sporten har också egna regelverk. Tränare/hästägare till trav- eller galopphäst, samt ansvarig vid trav eller galoppstuteri, ska känna till de regler som finns och anmäla misstanke om smittsam sjukdom i stallet till den lokala smittskyddsgruppen.

Vanliga frågor och svar

 

Referenser 

Daly J.M. and Mumford .JA. (2001) Influenza infections. In: Equine Respiratory Diseases. Ed. P. Lekeux. Int. Vet. Info. Service
Forsberg P. och Silfverberg L. (1994) Sjukdomsboken - hästens infektionssjukdomar, STC.
Klingeborn B, Treiberg Berndtsson L, Roneus M, Forssberg P, Hägglund S (2003) Ny variant av Hästinfluensavirus i England, Sveriges Veterinär Tidning 7, 29-30.nd
Townsend, H.G.G. (2003) Equine Influenza. In: Current Therapy in Equine Medicine. Ed: Robinson N.E., Saunders, Missouri, USA.

Läs mer

Smittskydd för häst

Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar - häst

Checklista: Om en smitta drabbar stallet (pdf)

Hjälpmedel för utskrift

Formulär för hälsoövervakning av hästar (pdf)

Isoleringsrekommendationer vid kvarka med mera (pdf)

Här finns smitta hos hästar! (pdf)

Isolerat på grund av smittrisk (pdf)

SVA utför

Luftvägspaket hos häst

Luftvägspaket häst, inkl. kvarka (PCR)

Hästinfluensavirus (PCR)

Hästinfluensavirus, antikroppar (HI)

Hitta på denna sida