Gå direkt till innehåll

Infektiös dermatit (ASA)

Fisk

Infektiös dermatit orsakas av atypiska Aeromonas salmonicida-bakterier vanligen A. salmonicida subsp. achromogenes (ASA). Framförallt öring och röding drabbas inom vattenbruket, men sjukdomen förekommer också hos vildlevande fisk i färsk- och bräckvatten och även i marin miljö.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

I Sverige påvisades de första infektionerna orsakade av A. salmonicida subsp. achromogenes (ASA) hos laxfisk i slutet på 1960-talet. Infektioner med ASA på odlad och vild torskfisk och andra fiskarter har rapporterats från bland annat Norge och Island.Bakterien orsakar hudsår som kan övergå i blodförgiftning och orsaka dödlighet. Även om ASA kan ge betydande problem i drabbade fiskodlingar, så betraktas dessa infektionen som mindre allvarliga än infektioner med den närbesläktade bakterien A. salmonicida subsp. salmonicida, som orsakar furunkulos. Det förekommer också ett flertal atypiska underarter av A. salmonicida från sötvatten, bräckvatten och från marin miljö ifrån hela världen. Klassificeringen av dessa underarter är i dagsläget inte helt tillfredställande och det kan förväntas att nya studier kommer att ändra klassificeringen. I Sverige har atypiska A. salmonicida-infektioner påvisats hos abborre, gädda, harr, mört och hos koikarp. Stress, till exempel orsakad av försämrad vattenkvalitet, låga syrenivåer, hantering och förekomst av andra sjukdomar kan utlösa sjukdomsutbrott.

Öring med sår orsakade av ASA.
Öring med sår orsakade av ASA. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Symtom

Hudsår av varierande storlek är vanliga vid infektioner med A. salmonicida subsp. achromogenes (ASA). Infektionen kan också ge sepsis med hög dödlighet. Upp till 30 % dödlighet har rapporterats under svenska förhållanden.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens

Aeromonas salmonicida subsp. achromogenes (ASA)

Infektionsport

Hud och gälar är troligen de viktigaste vägarna för upptag av infektionen

Spridning i djuret

ASA sprider sig lätt vidare till vitala organ som njure, mjälte, lever och hjärta

Smittvägar

Smittan kan överföras från infekterad fisk eller från infekterat vatten genom så kallad horisontell smittöverföring.

Överlevnad

Laxartad fisk och även andra arter av fisk kan vara bärare av ASA utan att visa tecken på infektion. Atypiska A. salmonicida har i laboratoriestudier visat sig överleva i sediment i upp till nio veckor. 

Provtagning och diagnostik

Diagnosen ställs efter odling av prover från sår och inre organ (njure eller mjälte), på till exempel blodagar eller ”Tryptic Soy Agar” (TSA-agar). Bakterien bildar små gråaktiga kolonier efter två till tre dygns inkubering. Vidare verifiering sker med hjälp av biokemiska tester. Utväxta kolonier undersöks avseende antibiotikakänslighet genom resistensundersökning.

Behandling och profylax

Vid sjukdomsutbrott bör syreförsörjningen ses över så att den är god, och utfodringen bör minskas. Antibiotikabehandling är nödvändig vid konstaterade fall av infektiös dermatit. En viktig åtgärd vid sjukdom är att snabbt ta bort döende och död fisk då stora mängder av bakterien utsöndras i vattnet under en pågående infektion. Kommersiella vacciner mot atypiska A. salmonicida finns tillgängliga, men då flera underarter av bakterien finns, är det inte alltid säkert att vaccinet ger ett tillfredsställande skydd.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2019-12-18