Gå direkt till innehåll

Lungmask

Kameldjur

Lungmask finns hos kameldjur i andra länder i Europa men är, vad vi vet, inte vanligt hos svenska kameldjur. Den skulle dock mycket väl kunna orsaka problem även här, på permanenta beten och vid fuktigt klimat. Lungmask från nötkreatur och får (men inte åsna) kan smitta kameldjur.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Kameldjuren kan smittas av nötkreaturens och fårens lungmaskar (Dictyocaulus viviparus och D. filaria) som är vanliga i nordvästra Europa och nötkreaturens lungmask (D. viviparus) finns även i Sverige. Fårens stora lungmask (D. filaria) har man ännu inte hittat i Sverige. Sjukdomen (bronkit) debuterar i allmänhet under sensommaren.

Kliniska symtom

Symtom kan vara hosta, näsflöde och försvårad andning. Det är främst unga kameldjur som drabbas under sin första betessäsong.

Differentialdiagnoser

Lunginflammation.

Bronkit av annan orsak.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Lungmaskar, Dictyocaulus viviparus och D filaria

Infektionsport:

Larver från betet tas upp oralt och penetrerar tunntarmen.

Spridning i djuret:

Via lymf- och blodkärl till lungorna där könsmognaden sker. Äggen kläcks i lungan, hostas upp, sväljs ned och kommer ut på betet via träcken.

Smittvägar:

Bete (smittan övervintrar). Äldre kameldjur och nötkreatur; främst andraårsbetare. Inköpta kameldjur och nötkreatur.

Provtagning och diagnostik

Klinisk bild med hosta.

Träckprov för undersökning av lungmasklarver med Baermanns metod.

Vuxna parasiter är cirka 8 cm långa och kan påvisas i luftstrupe och bronker vid obduktion.

Behandling och profylax

Avmaskning.

Parasitfria beten.

Infekterade djur utvecklar god immunitet som dock inte är livslång.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2019-11-26