Gå direkt till innehåll

Mastit hos dikor

Nötkreatur

Mastit (juverinflammation) är en vanlig sjukdom hos mjölkkor men kan även drabba dikor med varierande symtom och påverkan på kalvarnas tillväxt.

Du som djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.

Förekomst

Även dikor kan få mastit.
Även dikor kan få mastit. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Det är inte känt hur vanligt klinisk mastit är bland dikor i Sverige. I enkätundersökningar från 2001-2002 och 2015 uppskattades cirka 1,5 procent av dikorna ha behandlats för klinisk mastit men den sanna siffran är troligen högre eftersom lindriga fall sällan upptäcks. Förekomsten av klinisk mastit var större i besättningar med fler kor. I studien från 2015 uppskattades att cirka 1 procent av korna slås ut på grund av dålig juverhälsa. Erfarenheter från veterinärer som arbetar med dikobesättningar tyder på att klinisk mastit kan vara en viktig orsak till att levande födda kalvar dör inom en vecka efter födseln utan symtom på grund av för dåligt intag av råmjölk och mjölk.

I en svensk studie från 2012 av subklinisk mastit i 10 dikobesättningar hade ungefär hälften av korna subklinisk mastit i någon juverdel. Cirka 40 procent av korna hade juverinfektion och det vanligaste bakteriefyndet var någon slags stafylokock. Staphylococcus aureus återfanns hos ungefär 15 procent av korna men totalt var S. chromogenes det vanligaste bakteriefyndet. Cirka 95 procent av stafylokockisolaten var känsliga för penicillin. Ungefär 10 procent av korna hade någon juverdel utan mjölkproduktion vilket är ett tecken på att juverdelen haft eller har mastit.

Kliniska symtom

Mastiter kan vara subkliniska (utan syn/kännbara förändringar i mjölk och juver) eller kliniska (med syn/kännbara förändringar i mjölk och/eller juver). Klinisk mastit kan även indelas i lindrig (endast mjölkförändringar), måttlig (även förändrad juvervävnad) eller höggradig (även feber, nedsatt allmäntillstånd med mera) beroende på symtom. Mastit kan också indelas i akut och kronisk beroende på hur länge sjukdomen pågått. Mastit kan påverka kons mjölkproduktion i varierande grad med mer eller mindre allvarlig påverkan på kalvens hälsa och tillväxt.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Vanligen bakterier (främst stafylokocker, streptokocker och koliformer) men svampinfektioner förekommer också.  

Infektionsport:

Spenkanalen.

Spridning i djuret:

Lokalt i juvret.

Smittvägar:

Infektionsämnen som ofta leder till kroniska juverinfektioner (till exempel Staphylococcus aureus) sprids oftast mellan kor via kalvar som diar flera kor. En annan möjlig smittväg är skötarens händer i samband med juverundersökning. Sår på juver eller andra delar av djuret kan vara en smittkälla för vissa stafylokocker och streptokocker. Smittspridning mellan kor kan också ske via flugor. Vissa infektionsämnen (till exempel Escherichia coli) sprids vanligen till juvret från en smutsig liggyta.

Provtagning och diagnostik

Vid klinisk mastit är det viktigt att så snabbt som möjligt få en bakteriologisk diagnos så att rätt behandling kan sättas in. Idag utför därför de fältpraktiserande veterinärerna ofta själva dessa undersökningar. En god hjälp kan då vara att till exempel använda SELMA® eller SELMA PLUS® för bakteriologisk odling och artbestämning. Bakteriologisk undersökning av mjölkprov kan också vara aktuell vid subklinisk mastit. Eftersom dessa prover är svårare att bedöma bör dessa prover skickas till ackrediterat laboratorium för undersökning. Vid behov kan odlingsplattor skickas in för typning av bakterieväxt.

Behandling och profylax

Klinisk mastit kan behandlas med antibiotika och/eller understödjande behandling av veterinär. Enligt SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning är dock antibiotikabehandling vanligen endast aktuell vid akut (snabbt insättande) klinisk mastit och bensylpenicillin är förstahandsval i de flesta fall. Subkliniska mastiter bör inte behandlas med antibiotika under pågående laktation men behandling kan i vissa fall bli aktuell i samband med sinläggning.

Lämpliga förebyggande åtgärder varierar men god hygien i kornas närmiljö och avel för djur med bra juverform är några exempel. Vid inköp av hondjur bör man kontrollera att djurens juverhälsa är god. Undvik smittspridning inom besättningen genom att gruppera kor med konstaterad mastit separat från friska kor och förhindra att kalvar diar flera kor. Kor med stora konformade spenar eller hängjuver efter kalvning och kor med juverdelar utan mjölkproduktion har högre risk för mastit och juverinfektioner varför man bör överväga att slå ut sådana kor.

Beställ SVA:s analyser

Mastitbakteriologisk undersökning, 4 juverdelar per djur, pris per prov

Beställ SVA:s produkter

SELMA, 3 st per förpackning

SELMA PLUS, 3 st per förpackning

Mjölkrör, 10 st

Hitta på denna sida