Gå direkt till innehåll

Mastit hos get

Juverinflammation

Get

Mastit förekommer ofta hos getter i Sverige. Vanligast är subklinisk mastit orsakad av koagulasnegativa stafylokocker (KNS) och Staphylococcus (S.) aureus i nämnd ordning. I en svensk studie var de vanligaste KNS-arterna S. warneriS. capraeS. epidermidis och S. xylosus.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Mjölkningsmaskinen kan överföra smitta mellan getter.
Mjölkningsmaskinen kan överföra smitta mellan getter. Foto: Ylva Persson/SVA

Mastit är en av de viktigaste produktionssjukdomarna i mjölkgetbesättningen. Mastit förekommer i alla mjölkproducerande getbesättningar över hela världen, även i Sverige. Det är en vanlig sjukdom som kliniskt ses främst i början av laktationen. Subkliniska mastiter är vanliga under hela laktationen och även under sintiden. Subklinisk mastit är betydligt vanligare än klinisk mastit. Flera av mastitpatogenerna kan ge upphov till matförgiftning och annan sjukdom hos människa. Smittsam agalakti (Mycoplasma agalactiae) förkommer inte i Sverige.

Kliniska symtom

Klinisk mastit hos get kan ge allvarliga symtom med höggradigt påverkat allmäntillstånd, svullet, ömt juver och förändrad mjölk, men det förekommer också lindriga fall med bara juver- och/eller mjölkförändringar. Subklinisk mastit ger inga kliniska symtom. Klinisk mastit orsakas oftast av S. aureus och subklinisk mastit främst av KNS.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

KNS och S. aureus är vanligast

Inkubationstid:

Varierar beroende på agens

Infektionsport:

Främst spenkanalen

Spridning i djuret:

Främst lokalt i juvret, men ibland kan geten få en septikemi

Smittvägar:

Mjölkning (maskin, mjölkare), killingar, ströbädd

Provtagning och diagnostik

Mjölken paddlas med CMT för att få ett indirekt mått på celltalet. Från juverdelar med en CMT-reaktion >2 tas ett mjölkprov sterilt ut för bakteriologisk odling. Särskilt observant bör man vara på skillnader i CMT-utslag mellan juverdelar, där den juverdelen med ett högre CMT-värde främst bör provtas. Vid klinisk mastit kan provet odlas på SELMA®-platta (eller motsvarande) eller skickas till ackrediterat laboratorium. Vid subklinisk mastit bör provet skickas till ackrediterat laboratorium. Sedan 2013 differentierar SVA rutinmässigt mellan olika KNS-arter.

För mjölkbesättningar är tankcelltalet ett bra mått på besättningens juverhälsa. Celltalsanalys av getmjölk utförs på SVA.

Behandling och profylax

Förstahandsval vid akuta, kliniska mastiter är penicillin enligt SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning till får och get. Allvarligt sjuka djur och djur med kroniska mastiter eller växt av penicillinresistenta stafylokocker bör snarast slås ut. Subkliniska mastiter kan behandlas med sintidsantibiotika.

Mastit förebyggs genom goda mjölkningsrutiner, god mjölkningshygien och strikt mjölkningsordning samt god hygien i ströbädden. 

Hitta på denna sida