Mastit hos kamel
Mastit är en vanlig sjukdom hos kameler (både dromedarer och baktriska kameler) och förekommer i mjölkbesättningar över hela världen. Sjukdomsbilden varierar från akut klinisk mastit till subklinisk mastit utan symtom. Det finns inte så mycket kunskap om hur vanligt det är med mastit på svenska kameler. I länder med stora kamelpopulationer dominerar smittsamma juverpatogener som Streptococcus agalactiae och Staphylococcus aureus.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Ordförklaring
Förekomst
Mastit är en mycket viktig sjukdom hos mjölkande kameler i hela världen. Sjukdomen är vanligt förekommande och kan påverka mjölkproduktionen negativt. Subklinisk mastit är betydligt vanligare än klinisk mastit och kan uppträda när som helst under hela laktationen. Båda formerna kan ge upphov till kroniska förändringar i juvervävnaden. Det finns inga studier på hur vanligt mastit är hos kameler i Sverige.
Kliniska symtom
Etiologi och patogenes
Infektionsagens:
Infektionsagens: Internationellt sett orsakas oftast klinisk, såväl som subklinisk mastit hos kameler av smittsamma juverpatogener som Streptococcus agalactiae och Staphylococcus aureus men även KNS (koagulasnegativa stafylokocker) är vanligt förekommande infektionsagens. Situationen i Sverige är väldigt sparsamt utredd men här har både Staphylococcus aureus och KNS påvisats i kamelmjölk.
Inkubationstid:
Varierar beroende på agens
Infektionsport:
Främst genom spenkanalen.
Spridning i juvret:
Främst lokalt i juvret
Smittvägar:
Troligtvis genom mjölkning (utrustning och mjölkare) och diande kalvar.
Riskfaktorer:
Mastit är vanligare på äldre kameler och ses oftare en bit in i laktationen. Skador på spenar och juver och massiva fästingangrepp på juvret är predisponerande faktorer. Det finns än så länge inga riskfaktorstudier gjorda under svenska förhållanden.
Provtagning och diagnostik
För att få ett mått på inflammationen och celltalet kan juvret paddlas med CMT (California Mastitis Test). Mjölkprov bör tas från juverdelar med en CMT-reaktion >2. Man bör vara extra noggrann vid mjölkprovtagning så att inte proverna kontamineras då kameler har 2-3 spenkanaler vilket gör att mjölkstrålen kan gå åt flera olika håll. Vid klinisk mastit kan provet odlas på SELMA®-platta (eller motsvarande) eller skickas till ackrediterat laboratorium. Vid subklinisk mastit bör provet skickas till ackrediterat laboratorium. Sedan 2013 differentierar SVA rutinmässigt mellan olika KNS-arter.
Celltalsmätning (Somatic Cell Count) kan utföras på kamelmjölk vid SVA, men det finns hittills inga etablerade gränsvärden för vad som är ett normalt celltal för kamelmjölk.
Behandling och profylax
Akut klinisk mastit hos kamel bör behandlas med antibiotika. Det finns i nuläget inga läkemedel godkända för kamel i Sverige.
För subklinisk mastit hos kamel saknas det vetenskapligt underbyggda behandlingsmetoder. Kameljuver skiljer sig anatomiskt från andra idisslare genom att de har 2-3 separata mjölkkörtelkomplex med utförsgångar som mynnar i separata spenkanaler som dessutom är längre och smalare än hos till exempel nöt. Att använda sintidsantibiotika för nöt lokalt i juvret på kameler är därför ej att rekommendera då det i Sverige saknas lämpliga beredningar framtagna för kamel och det finns risk att man traumatiserar spenkanalerna. För att begränsa smittspridning i flocken kan man försöka gruppera djuren utefter deras respektive CMT-reaktioner i juvret. Djur som hålls för mjölkproduktion och är kroniska bärare av smittsamma juverpatogener kan behöva slås ut.
Mastit kan förebyggas genom att ha goda mjölkningsrutiner och -hygien, samt god hygien i stallar och miljö.