Gå direkt till innehåll

Nyssjuka hos gris

Atrofisk rhinit

Gris

Nyssjuka orsakar nysningar och deformerade trynen hos unga växande grisar. Genom bekämpningsprogram har problem med nyssjuka i princip försvunnit från svenska grisbesättningar.

Anmälningspliktig :

Ja

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Smittämne och smittvägar

Nyssjuka orsakas av toxinproducerande stammar av Pasteurella multocida. Pasteurella förmår dock inte penetrera en intakt slemhinna så kolonisering föregås av infektioner med virus eller bakterier, exempelvis Bordetella bronchiseptica.

Huvudsaklig smittspridning sker genom trynkontakter mellan grisar. Suggor som är kroniska smittbärare utgör en stor risk för vidare smittspridning genom sin avkomma.

Klinisk bild

Nyssjuka ger upphov till nysningar och kan ge tryndeformationer hos unga grisar. Toxinet som produceras av Pasteurella multocida hindrar förbeningen av näsmusslorna i trynet vilket ger upphov till att näsmusslorna förstörs. Trynet kan deformeras hos grisar som infekteras i tidig ålder innan ansiktsbenen förbenats. Förekomst av näsblod och konjunktiviter är andra tecken på nyssjuka. Grisarna är initialt sällan allmänpåverkade, men drabbas lättare av andra luftvägsinfektioner på grund av de förstörda näsmusslorna.

Provtagning och diagnostik

Påvisande av toxinproducerande Pasteurella multocida sker från nässvabbprover. Bakterien odlas sedan fram och förekomst av toxin påvisas med ELISA-teknik. Vid obduktion ses varierande grad av förtvining av näsmusslorna och eventuellt deformation av trynet.

Behandling och förebyggande åtgärder

Behandling av nyssjuka i sig är inte aktuellt, men det förekommer att följdsjukdomar måste behandlas. Nyssjuka är anmälningspliktig och besättningar med sjukdomen får inte saluföra sina grisar utan att upplysa köparen om detta.

Förebyggande åtgärder utgörs av en god hygien och att undvika att blanda djur av olika ålderskategorier. Förr bidrog en kontinuerlig produktion med blandning av olika åldersgrupper tillsammans med hög beläggning och brister i ventilation och miljö till ett högt smittryck som kunde leda till att nyssjuka utvecklades.

Idag är de livdjursproducerande besättningarna fria från toxinproducerande Pasteurella multocida, vilket i Sverige övervakas genom ett kontrollprogram. På så vis hindras spridning av nyssjuka via handel med livdjur.

Hitta på denna sida