Gå direkt till innehåll

Pseudomonas anguilliseptica-infektion hos fisk

Sekiten-byo, Red spot disease

Fisk

Ett flertal olika arter av Pseudomonas kan isoleras ifrån fisk. Pseudomonas anguilliseptica har länge varit känd som en allvarlig bakterieinfektion hos ål. Den har senare visat sig orsaka sjukdom också hos till exempel laxfisk, torsk och strömming i bräckt vatten och i marin miljö. Infektionen orsakar blödningar i huden och inre organ samt förhöjd dödlighet.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Pseudomonas anguilliseptica påvisades första gången i Sverige år 1986, i en ålodling i samband med sjukdomsutbrott. Sjukdomen (”Sekiten-byo” eller red spot disease) var sedan tidigare känd ifrån ålodlingar i Japan och finns beskriven både från odlad och vilt levande ål. Infektionen har senare också beskrivits från ett flertal andra fiskarter som till exempel lax, regnbåge, öring och sik. Sjukdomen har också rapporterats från bland annat Finland, Skottland, Frankrike och Taiwan. 

Symtom

Infektionen ger upphov till punktformiga blödningar i huden, företrädesvis i munregionen, hos både ål och laxfisk. Punktformiga blödningar förekommer också i inre organ som i bukhinnan, lever och i bukhålans fettväv. I Finland har infektionen orsakat dödlighet på upp till 50 procent hos odlad lax i bräckt vatten.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens

Bakterien Pseudomonas anguilliseptica

Infektionsport

Troligen via hud och gälar

Spridning i djuret

Systemiskt

Smittvägar

Bakterien utsöndras från infekterad fisk och sprids genom vattnet till andra fiskar (horisontell smittöverföring)

Provtagning och diagnostik

Bakterien isoleras från inre organ som njure eller mjälte genom odling på blodagar. Bakterieodlingar kan också sättas från hudblödningar. Bakteriens optimala temperatur för tillväxt är 15º C men bakterien växer också ut vid 20º C. Bakterien är långsamväxande och de små, grå kolonierna växer fram efter tre till fyra dygns odling. Bakterien är inaktiv i biokemiska tester men kan verifieras med immunologiska tekniker och/eller med Maldi-tof (masspektrometri).

Behandling och profylax

Något kommersiellt vaccin finns inte mot P. anguilliseptica. Antibiotikabehandling är möjlig, men rapporteras ge dålig effekt, troligen på grund av att den infekterade fisken får en sämre matlust. God vattenkvalitet och syresättning av vattnet ökar fiskens möjligheter för bättre motståndskraft mot infektionen. En viktig åtgärd vid sjukdom är att ta bort döende och död fisk då stora mängder av bakterien utsöndras i vattnet under en pågående infektion. För ål kan en höjning av vattentemperaturen minska bakteriens tillväxt, detta rekommenderas dock inte för drabbad laxfisk.

Hitta på denna sida

    Senast uppdaterad : 2019-11-29