Gå direkt till innehåll

Rinitvirus hos häst (ekvint rhinitvirus typ A och B)

Ekvint rhinitvirus typ A och B

Häst

Hästens rinitvirus finns spritt över hela världen. Infektion visar sig framför allt hos unga individer med lindrig till måttlig förkylning. Symtomlös infektion eller enbart rodnad i svalget förekommer hos immuna hästar.

Anmälningspliktig :

Nej

Epizooti :

Nej

Zoonos :

Nej

Förekomst

Hästens rinitvirus finns spritt över hela världen och de flesta hästar har någon gång träffat på viruset. Det finns två typer av viruset, A och B. Enligt diagnostik vid SVA är typ B den vanligast förekommande i Sverige. I litteraturen anges däremot rinitvirus typ A som den vanligaste, men den typen påvisas sällan i Sverige.

Symtom

Rinitvirus orsakar infektion i övre luftvägarna, med symtom som feber, nedsatt aptit och seröst näsflöde. Även lindrig hosta kan förekomma. Hos en del hästar ses endast en ökad rodnad i svalget.

Det är framförallt den unga hästen som drabbas och insjuknar. Infektionen är vanligast hos tvååringar i träning och framförallt under höst- och vintermånaderna. Hos äldre hästar förlöper infektionen oftast utan synbara symtom.

Smittämne

Hästens rinitvirus är artspecifikt, det vill säga det ger sjukdom endast hos hästar. Viruset förekommer i två olika typer, kallat rinitvirus typ A och B. 

Smittvägar

Infektionen sprids med aerosol vid nysning och hosta eller via direktkontakt mellan hästar samt med saliv och urin. Infekterade hästar kan sprida rinitvirus upp till fyra veckor efter genomgången infektion. Även hypoteser om infektion i urinvägarna med utsöndring av virus i urinen under flera månader har framförts. Virus kan överföras av människor från en häst till en annan.

Viruset kan överleva från timmar till dagar, kanske längre, på stallinredning och liknande.

Patogenes

Inkubationstiden är tre till åtta dagar och i de fall symtom utvecklas ses en övre luftvägsinfektion. Immunitet efter genomgången infektion varar sex till åtta månader.

Infektion med andra virus kan medföra en ökad känslighet för rinitvirus. Viruset förekommer konstant i de flesta tävlingshästpopulationer och bryter lättare ut när hästar är under hög tränings- och tävlingsstress. Symtom ses framförallt hos yngre hästar.

Diagnos

Infektion med rinitvirus kan påvisas genom stigande antikroppsnivåer i blodserum (serologi). Parprover tagna med cirka 10-14 dagars mellanrum rekommenderas för att fastställa titerstegring. Analysen utförs med serumneutralisationsteknik.

Rinitvirus typ B kan diagnosticeras med PCR-teknik.

Provsvar ska tolkas utifrån den kliniska helhetsbilden då nedsatt prestationsförmåga hos häst kan ha många orsaker. Resultat: påvisande av viruset med PCR, sammantaget med de kliniska symtomen bör ligga till grund för fastställande av diagnos.

Provtagning

SVA utför inte någon serologi (påvisande av antikroppar) för Rinitvirus.

Vid förkylningssymtom kan en svabb tas och skickas till SVA för snabb diagnostik med PCR-teknik. Prov tas i så tidigt skede som möjligt av sjukdomsförloppet, helst inom 24-72 timmar efter de första kliniska symtomen, eftersom virus oftast utsöndras enbart i akut skede. Provet tas från näsborre eller svalg och gnuggas mot slemhinnan, så att celler kommer med i provet. För provtagningen används med fördel en så kallad eSwab (eSwab, Copan Innovation Ltd, Brescia, Italy). eSwab kan beställas från SVA och kommer med provrör och transportmedium. En steril torr provtagningspinne kan också användas, men samma analyskänslighet som vid användandet av eSwab kan inte garanteras. Den torra provtagningspinnen läggs i ett sterilt rör eller steril burk.

Provet skickas in väl märkt till laboratoriet.

Behandling

Virusinfektioner behandlas understödjande om allmäntillståndet så kräver. I okomplicerade fall ger rinitvirus ett odramatiskt förlopp och ingen behandling behövs, endast vila. Hästarna tillfrisknar vanligtvis inom cirka en vecka. Om sekundärinfektioner tillstöter kan återhämtningsperioden bli längre.

Det är viktigt att hästen får möjlighet att återhämta sig. Med tanke på risken för komplikationer bör hästen tillåtas att ta det lugnt minst ett par veckor till en månad efter att den varit fri från symtom, följt av en gradvis ökning av träningen. Vila minskar graden av kliniska symtom, konvalescenstid och risk för följdsjukdomar. Vila minskar också virusutsöndringen och därmed även risken för spridning av virus till andra hästar.

Isolering

Spridning i stallet kan begränsas om man har möjlighet att isolera den först insjuknade hästen och det bör, för bästa effekt, ske så snabbt som möjligt vid symtom. Kontrollera temperaturen på hästarna varje dag.

Använd gärna mottagningsstall och ta inte in nya hästar i stallet förrän tidigast efter tre veckors karantän i mottagningsstallet. Hästar som utvecklar infektionssymtom i mottagningsstallet, utvärderas naturligtvis för åtgärd, förlängd isolering med mera. 

Se vidare separata dokument:
Förhindra att smitta drabbar stallet/Om en smitta drabbar stallet - Checklista

Stallrengöring och desinfektion

Viruset är relativt okänsligt och kan överleva ganska lång tid, kanske i månader på stallinredning etcetera.

Se vidare separat information:
Råd för isolering och rengöring vid smittsamma sjukdomar

Profylax

Vaccin mot rinintvirus finns inte på marknaden.

Prognos

Rinitvirus hos häst har vanligtvis en god prognos. Infektionen ger i allmänhet immunitet i sex till åtta månader.

Zoonosaspekt

Ingen känd risk.

Vad säger lagstiftningen?

Infektion med rinitvirus är en smittsam men inte en anmälningspliktig sjukdom.

Tränare/hästägare till trav- eller galopphäst samt ansvarig vid trav eller galoppstuteri ska anmäla misstanke om smittsam sjukdom till den lokala smittskyddsgruppen (epizootigruppen) som finns vid varje trav- och galoppbana.

Referenser

Studdert M.J. (1996) Equine Rhinovirus Infections. In: Virus Infections of Equine Medicine. Ed: Studdert M.J., Elsevier, Amsterdam, The Netherlands.

Hitta på denna sida