Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Stelkramp hos häst, tetanus

    Andra sjukdomsnamn: Tetanus (stelkramp)

    Häst

    Hästar är mycket känsliga för den livshotande sjukdomen stelkramp. De första symtomen är svårigheter att äta och stel nacke. Tillståndet förvärras successivt tills andningsförlamning och död inträder. Vaccinering ger ett gott skydd och bör ingå i alla hästars grundskydd.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Ja

    Förekomst

    Den sporbildande bakterien Clostridium tetani bildar ett nervgift som orsakar stelkramp. Bakterien och dess sporer, finns i miljön och kan även finnas i den normala tarmfloran hos människor och djur. Ändå är sjukdomen ovanlig hos häst, kanske beroende på att hästar i allmänhet är vaccinerade mot sjukdomen och att ovaccinerade hästar behandlas när risk för stelkramp finns.

    Symtom

    Den absolut vanligaste infektionsporten för bakterien är via sår.Inkubationstiden från infektion till symtom är vanligen 10-14 dagar, men den kan variera från dagar till månader beroende på hur bra förutsättningar det finns för bakterien att växa till och bilda det nervgift (tetanustoxin) som orsakar symtomen.

    Mängden bakterier som kommit in i såret eller skadan och individens immunstatus, samt avståndet till det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) påverkar också inkubationstiden. Bakterierna är sporbildande och sporerna kan ligga vilande i såret i väntan på rätt förutsättningar. Det förekommer till och med att såret redan har läkt innan symtom uppstår. Sjukdomen utvecklas successivt, men vid snabbt sjukdomsförlopp kan man missa vissa ”steg”. Ju mer toxin som bundits till nervsystemet, desto svårare symtom utvecklas.

    Följande symtom förekommer vid stelkramp hos häst: 

    • Överdriven reaktion på yttre retning, som ljud, ljus och beröring kan vara de allra första symtom som ses. Hästen hoppar till vid en klapp och uppträder nervöst.
    • Stela rörelser
    • Svårigheter att äta från marken.
    • ”Sågbocksställning”, med  halsen och huvudet spänt sträckta och svansen stelt ut från kroppen.
    • Ihållande (tonisk) kramp i tuggmuskulaturen (trismus)
    • Svårt att öppna munnen.
    • Kramp av ansiktsmusklerna,”oroligt” ansiktsuttryck, med bakåtdragna läppar, uppspända näsborrar och upprättstående öron.
    • Framfall av tredje ögonlocket (inre ögonvinkeln).
    • Står ofta med hö kvar i munnen och har svårt att dricka, på grund av tugg- och sväljsvårigheter.
    • Svårt att kissa och bajsa normalt. Kolik kan tillstöta.
    • Tilltagande muskelstelhet, med början i huvudet och halsens muskler, sedan rygg, buk, svans och ben.
    • Okontrollerade krampanfall som kan framkallas av ljud, ljus och rörelser.
    • Svettningar och förhöjd hjärtfrekvens till följd av påverkan på det autonoma nervsystemet (styr automatiska funktioner, som andning och hjärtats slag) eller utlöst av hästens obehag, oro och ansträngning.
    • Hästen blir så småningom liggande, oförmögen att resa sig.
    • Okontrollerade muskelkramper utlösta av resningsförsök. Vid klonisk kramp växlar musklerna mellan sammandragning och avslappning om och om igen. Vid tonisk kramp hålls de sammandragna. På liggande hästar förekommer också en kroppshållning med kraftigt bakåtböjd rygg och sträckta ben, i en kramp som kallas opistotonus.
    • Förlamning av andningsmuskulaturen och kramp i struphuvudet orsakar till slut att hästen dör
    • Dödliga komplikationer kan förekomma innan andningsförlamning inträder, till exempel lunginflammation orsakad av aspiration, muskelsönderfall och påföljande njursjukdom.

    Hästarna är fullt medvetna hela tiden fram till döden, som inträffar cirka 5-7 dygn efter symtomdebut. Mortalitet hos ovaccinerade hästar anges till mellan 80 och 100 procent i litteraturen. Den högre procentsatsen gäller obehandlade hästar.

    Människor som överlevt stelkramp beskriver ett mycket smärtsamt förlopp med djup ångest.

    Smittämne

    Clostridium tetani behöver syrefattig (anaerob) miljö för att växa till. Bakterien är en grampositiv, sporbildande stavbakterie. Sporerna är mycket motståndskraftiga mot yttre påverkan och kan därför överleva länge i miljön tills förutsättningar för tillväxt förbättrats. Bakterien bildar gifter (toxiner), som tetanospasmin och tetanolysin. Toxinerna påverkar nerver som reglerar funktioner i kroppen som inte styrs direkt med viljan, som till exempel andning (autonoma nervsystemet).

    Smittvägar

    Clostridium-bakterierna och dess sporer är vanligt förekommande i miljön, till exempel i jord. Bakterien finns även i djurs och människors tarmflora. Sporerna kommer in i kroppen via förorenade sår eller skadad slemhinna. För att sporerna ska kunna orsaka skada krävs en syrefri (anaerob) miljö som gör att bakterierna växer till och bildar sina toxiner.

    Särskilt riskfyllda anses sticksår (i hud och hov) vara, liksom djupa sår, krossår, sår som förorenats av jord eller gödsel, sår med främmande kroppar eller öppna frakturer  samt sår med utbredd vävnadsskada, som brännskador. Stelkramp har även förekommit efter bland annat hovböld, kastration, livmoderinflammation, kvarbliven efterbörd och injektionsbölder hos vuxna hästar. Även till synes oskyldiga sår kan ge upphov till stelkramp hos hästar.

    Patogenes

    Toxinet tetanolysin har en vävnadsdödande effekt lokalt, vilket underlättar spridningen av bakterierna. Nervgiftet tetanospasmin sprids både via blod- och nervbanor, och orsakar nervskadorna. Tetanospasmin binds irreversibelt till olika delar av nervsystemet och orsakar de symtom som beskrivits ovan. Ytterligare ett toxin tros orsaka överstimulering av de nerver som styr kroppens viljestyrda muskler (sympatiska nervsystemet).

    Diagnos

    Inga specifika analyser finns. Diagnos ställs genom den typiska symtombilden och uteslutande av liknande tillstånd.

    Provtagning

    Inte aktuell.

    Behandling

    Det finns några generella principer för behandling av tetanus:

    • Hästen hålls i mörk och tyst omgivning och ges lugnande medel för att uppnå muskelavslappning.
    • Bädda med ett bra underlag, för att underlätta för hästen att röra sig och för att undvika liggsår.
    • Se till att hästen får i sig näring och vätska. Många drabbade hästar kan inte äta och dricka på grund av de toniska kramperna i musklerna.
    • Åtgärda infektionen, exempelvis genom kirurgiskt rensning av död vävnad, lokal desinfektion och allmän antibiotikabehandling. Bakterien är penicillinkänslig, men sporer påverkas inte och i nekrotiserad vävnad kan det vara svårt att komma upp i tillräcklig dos på grund av dålig blodförsörjning.
    • Neutralisera obundet toxin. Behandling med tetanusserum (tetanus antitoxin, antiserum, antikroppar) ska påbörjas så fort som möjligt, eftersom endast det obundna toxinet kan bindas till antitoxinet. Toxin som redan bundits till nervsystemet kan alltså inte påverkas. Tetanusserum med antitoxin  för passiv immunisering kan tillhandahållas av SVA, telefon 018-67 43 00 eller beställ via Vi erbjuder.
    • Vaccinera hästen direkt, så att det egna immunförsvaret kan börja arbeta (aktiv immunisering). Är hästen vaccinerad tidigare går det snabbare att få upp immunförsvaret än om den är helt ovaccinerad. Vaccinera inte på samma sida som serum ges.
    • Om tetanusvaccin och tetanus-serum ges samtidigt eller i nära anslutning till varandra, kan den aktiva immuniteten mot tetanus (vaccinsvaret) bli lägre jämfört med om endast tetanusvaccin används (i frånvaro av tetanusantitoxinserum). Därför bör hästar eller föl som har fått serum i samband med vaccination ges en extra dos vaccin, åtminstone 4 veckor senare. Om serumet gavs i samband med den första grundvaccinationen ges den andra grundvaccinationen som rekommenderat, och en extra, tredje vaccindos, 4 veckor senare.

    Isolering

    En häst med stelkramp är inte smittsam till andra hästar. Eftersom den sjuka hästen är mycket känslig för yttre retning, som ljud och ljus, bör den ställas enskilt i  mörk och tys miljö. 

    Stallrengöring och desinfektion

    Inte aktuellt.

    Profylax

    Tetanusvaccin rekommenderas till alla hästar, då det skyddar mycket bra mot en allvarlig sjukdom som medför ett stort lidande. Vaccinet ger god immunitet om vaccinationsschemat följs. Kontrollera alltid att hästar med sårskador är vaccinerade enligt rekommendation mot tetanus. Om inte vaccinera så fort som möjligt. Det är viktigt att sårskador undersöks och sköts noga för att förhindra stelkramp.

    Tetanusserum med färdiga antikroppar mot tetanus kan sättas in som profylax vid sårskada eller operation då vaccinationsskyddet är bristfälligt. Den skyddande effekten kvarstår i två till tre veckor. Tetanusserum kan ges samtidigt som tetanusvaccin, men på olika ställen på kroppen. Tetanusserum kan tillhandahållas av SVA, telefon 018-67 43 00 eller via ”Vi erbjuder".

    Prognos

    Prognosen beror på hur långt sjukdomsförloppet gått, men även hur stor infektionsdosen är. Ju tidigare i sjukdomen man kommer in med behandling desto bättre prognos. Sju dygn anges som en kritisk punkt för om hästen ska klara sig eller inte. Överlever hästen så länge ökar chansen betydligt för att den ska återhämta sig helt.

    Zoonosaspekt

    Människor, tillsammans med hästar och får, tillhör de som är känsligast för tetanus. Det räknas till zoonoserna i och med att djur kan utsöndra bakterien via träck. Rent teoretiskt skulle människa kunna smittas av hästträck om man har sår på händerna och slarvar med hygienen. Den vanligaste smittvägen är sår som erbjuder anaerob (syrefri) miljö och som förorenats från miljön.

    Vad säger lagstiftningen?

    Sjukdomen är inte anmälningspliktig.

    Referenser

    Bradford P. Smith 1990. Large Animal Internal Medicine. Diseases of the Nervous System 1023-1027 Ed Robert W. Reinhardt. The C.V. Mosby company, S:t Louis, Missouri.

    Sherril L. Green, Christopher 8. Little, John D. Baird, Robert R. M. Tremblay, and Laura L. Smith-Maxie. 1994. Tetanus in the Horse: A Review of 20 Cases (1970 to 1990). Journal of Veterinary Internal Medicine, Vol 8. No 2, 128- 132 (pdf).

    Sidan granskades senast : 2023-02-17