Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Frågor & svar mul- och klövsjuka

Vad är mul- och klövsjuka?
Mul- och klövsjuka är en mycket smittsam virussjukdom som orsakar feber, blåsor i munhåla och mellan klövarna. Sjukdomen orsakas av ett virus som förekommer i sju olika så kallade serotyper. 

Hur sprids sjukdomen?
Mul- och klövsjuka är oerhört smittsamt. Smittämnet kan spridas via luft över flera kilometer. Infekterade djur utsöndrar virus med alla typer av sekret, från blåsor, saliv, mjölk och via dynga. Infekterade djur utsöndrar virus redan innan symtom kan ses och även efter tillfrisknande. Icke mottagliga djur kan ha virus i svalget, på pälsen, under hovar och tassar och på så sätt transportera virus mekaniskt över långa sträckor. 

Människan kan bära på virus i svalget samt på hår, kläder och skor. Även fordon, transportbilar och redskap kan indirekt sprida virus. 

Smittan kan även spridas genom kött och köttprodukter, mjölk och mjölkprodukter som ges till grisar och andra mottagliga djur. Det är förbjudet att utfordra mottagliga djur med matavfall med animaliskt innehåll.

Vilka djur kan drabbas av mul- och klövsjuka?
Klövbärande djur såsom nötkreatur, gris, får, get och buffel är känsliga för mul- och klövsjukevirus. Även älg, rådjur och andra hjortdjur, kameldjur, elefanter och igelkottar kan drabbas.

Vilka symtom uppvisar smittade djur?
Nötkreatur får feber och slutar äta och producera mjölk. Inom ett dygn från symtomens början utvecklas smärtande blåsor i munslemhinna, i klövrand och mellan klövarna samt ibland på spenarna, vilket gör att djuren saliverar rikligt, vägrar äta och blir halta. 

Hos gris är symtomen lite otydligare, men består av feber, matvägran och hälta på grund av blåsbildning främst i klövregionen. Blåsor i munhålan och på trynet förekommer men är betydligt ovanligare än hos nötkreatur. 

Får och getter får mycket diffusa symtom och vanligen är hälta det enda symtom som ses. Förändringar i klövrand och klövspalt kan ses men är mycket svåra att upptäcka på dessa djurslag. Blåsor kan också ses på tunga och tandplatta men detta är ovanligt. 

Hur lång tid tar det från smittotillfället till dess att sjukdomen bryter ut?
Inkubationstiden kan variera från 1-14 dagar (vanligen 2-8).

Hur länge lever viruset?
Hos människa kan viruset överleva i svalg och näshåla i över 24 timmar. Viruset kan överleva i åtskilliga veckor i till exempel ströbädd, hö och gödsel. I mat (kött- och mjölkprodukter) kan viruset överleva länge. I fryst mat upp till flera år.

Hur bekämpas mul- och klövsjuka?
”Stamping out”, det vill säga avlivning av alla smittade och misstänkt smittade djur har hittills visat sig vara den snabbaste och effektivaste metoden att utrota smittan i länder där sjukdomen normalt inte förekommer.

Kan vaccination användas för att bekämpa sjukdomen?
Vaccination mot mul- och klövsjuka ger ett relativt gott skydd mot klinisk sjukdom (djuren får alltså inga sjukdomssymtom). Däremot ger vaccination inget säkert skydd mot smittspridning, eftersom vaccinerade djur som utsätts för smitta ändå kan infekteras och bära på virus under lång tid. Vid vaccination bildas antikroppar hos djuret, vilket i sin tur är missvisande vid diagnostik som grundas på förekomst av antikroppar i serum. Särskilda laboratorieanalyser finns numera som kan särskilja antikroppar orsakade av vaccination från antikroppar orsakade av naturlig infektion. Dock finns ännu viss osäkerhet om tillförlitligheten för djur som infekteras efter vaccination.

Det finns 7 olika typer av MK-virus, och inget vaccin fungerar mot alla typerna. Man måste alltså veta vilken virustyp som utgör den aktuella risken när man vaccinerar.

Vaccination kan fungera som ett hjälpmedel i bekämpningsfasen vid ett utbrott. Man vaccinerar då i ”kärnområdet” runt en smitthärd och lägger skyddszoner runtom, ungefär som en ”brandgata”. Alternativt så vaccinerar man alla djur inom en skyddszon, när man inte hinner avliva och destruera djuren tillräckligt snabbt för att få smittan under kontroll. Då vaccination används som en del i bekämpningen avlivas oftast vaccinerade djur när man väl fått bukt med smittspridningen. Om man inte avlivar krävs omfattande restriktioner och upprepade undersökningar med olika typer av diagnostiska tester innan ett område med vaccinerade djur kan betraktas som fritt från mul- och klövsjuka. Vaccinerade djur och produkter från sådana djur är belagda med handelsrestriktioner.

Kan människor drabbas?
Människor infekteras inte av mul- och klövsjuka annat än i mycket sällsynta undantagsfall. Om så sker kan milda, influensaliknande symtom ses. Människan kan dock härbärgera viruset i svalget i över 24 timmar.

Hos människan finns så kallad hand-, fot- och munsjuka som ger upphov till blåsbildningar i munnen, på händer och fötter. Denna sjukdom kallas ibland felaktigt för ”mul- och klövsjuka” men är alltså helt skild från mul- och klövsjuka hos djur.

Om man misstänker mul- och klövsjuka
Mul- och klövsjuka lyder under epizootilagen. Om man misstänker att ett djur drabbats måste man genast tillkalla veterinär. Till dess att en veterinär tar sig an fallet måste man själv göra allt man kan för att förhindra smittspridning. Detta innebär att ta in det smittade djuret och alla andra djur i samma flock samt stänga dörrar och fönster. Inga personfordon eller något djur får lämna anläggningen förrän en veterinär tagit över fallet.

Hur påvisar man mul- och klövsjuka hos sjuka djur?
Virus kan påvisas med olika tekniker i de blåsor som uppstår i slemhinnorna hos akut sjuka djur. Antikroppar mot smittämnet kan påvisas i blodet hos djur i senare sjukdomsskede. Dessa undersökningar måste utföras i säkerhetslaboratorium. I Sverige är SVA det enda laboratorium som får hantera prover från djur med misstänkt mul- och klövsjuka.

Restriktioner vid hemkomst från utlandsvistelse
Har du varit i kontakt med smittade djur, kött eller produkter, får du de närmaste 5 dygnen ej besöka någon gård med djur. Har du vistats i ett område med smittan får du ej besöka någon gård inom de närmaste 2 dygnen.
Skor och kläder skall rengöras före besök i samtliga fall.

Vilka laboratorier får hantera levande mul- och klövsjukevirus?
Inom EU har EU-kommissionen givit särskilt tillstånd till vissa laboratorier för hantering av levande virus. Tillståndet ges först efter noggrann kontroll att anläggningen motsvarar säkerhetskraven och att tillräckliga säkerhetsrutiner appliceras. För närvarande får nationella laboratorier i Belgien, Danmark, Tyskland, Grekland, Spanien, Frankrike, Italien, Holland, Österrike och England hantera levande virus. Endast laboratorierna i Tyskland, Holland och England får dock hantera levande MK-virus för vaccinproduktion.

Var förekommer mul- och klövsjuka?
Sjukdomen förekommer i stora delar av Asien, Afrika och Sydamerika.

Australien, Nya Zeeland, Central- och Nordamerika samt Stillahavsöarna är fria regioner. EU är normalt fritt från smitta, men då sjukdomen är så smittsam kan läget ändras snabbt. Mul- och klövsjuka förekommer i östra Turkiet och i januari 2011 upptäcktes smitta även i angränsande delar av Bulgarien, där bekämpningsarbete nu pågår. Omfattande utbrott av sjukdomen pågår sedan april 2010 i Sydkorea. Ett utbrott har nyligen bekämpats i Japan.

Kan man bota mul- och klövsjuka?
Nej, sjuka djur kan inte botas. Om smittade djur inte avlivas tar det vanligen 2-3 veckor innan symtomen avklingar. Dock är det vanligt med sekundära bakterieinfektioner i de skadade slemhinnorna, vilket försvårar avläkning och ger besvärliga följdsymtom.

Kan hästar och sällskapsdjur sprida smittan?
Ja, indirekt, om de får virus i pälsen eller om redskap, utrustning eller transportfordon kontamineras med virus. I möjligaste mån bör man undvika att föra ut saker som kan vara bemängda med virus från de smittade områdena. Transportfordon och utrustning ska noga rengöras och desinfekteras. Djur såsom hästar, hundar och katter bör tvättas av med vatten och schampo, samt noga rengöras i och på hovar/tassar.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls