Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Smittsam digital dermatit hos får/Contagious ovine digital dermatitis (CODD)

Smittsam digital dermatit (CODD) är en allvarlig klövsjukdom som drabbar får i alla åldrar och ger hälta oftast på en klövhalva på ett ben. Sjukdomen orsakas av spiroketer av samma typ som vid nötkreaturens digitala dermatit. Sjukdomen orsakar djurlidande och sänkt produktion.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Andra namn: Contagious ovine digital dermatitis (CODD)

Förekomst

Smittsam digital dermatit (CODD) beskrevs första gången i Storbritannien 1997 och nu är sjukdomen spridd över hela landet samt även till Irland. Första fallet i Sverige diagnostiserades 2019. Det har diskuterats om det finns ett samband mellan nötkreaturens och fårens digitala dermatit. Fotröta gör fåren mer mottagliga för CODD. Får i alla åldrar kan drabbas av CODD. Getter kan också drabbas.

Symtom

Alla får med CODD är inte halta men det är ett vanligt symtom som kan kvarstå efter att skadorna läkt. Skadorna syns ofta bara på en klövhalva på ett ben.

Initialt ses en cirkulär lesion i kronranden som antingen kan vara proliferativ eller erosiv. Lesionen övergår sedan till en underminering av klövkapselns horn ner mot tån vilket så småningom leder till avlossning av klövkapseln. I samband med undermineringen påverkas även klövbenet.

Differentialdiagnoser

Andra klövsjukdomar: trauma, fotröta, separation av vita linjen, klövspaltseksem (interdigital dermatit), klövböld, orf, mul- och klövsjuka.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Treponema spp. ibland tillsammans med Fusobacterium necrophorum och Dichelobacter nodosus

Infektionsport:

Huden i klövranden.

Spridning i djuret:

Från klövranden sker underminering av klövhornet.

Smittvägar:

Direkt och indirekt via smittade får samt gemensamma beten och utrustning. Nötkreatur med digital dermatit kan vara en smittkälla.

Överlevnad:

Det är osäkert hur länge bakterierna överlever i miljön. Studier har visat att bakterien överlever i tre dagar på handskar. Överlevnaden är sannolikt relativ kort på bete.

Inkubationstid:

En till två veckor.

Provtagning och diagnostik

Klinisk bild.

Då det ibland kan vara svårt att skilja CODD från andra klövsjukdomar eller trauma bör en erfaren veterinär undersöka klövarna.

För närvarande finns ingen specifik laboratoriediagnostik tillgänglig.

Behandling och profylax

Det finns ingen behandling för att effektivt sanera besättningar som drabbats av CODD. Enskilda individer kan behandlas med antibiotika lokalt och parenteralt i kombination samt NSAID för att minska smärta. Lokalbehandling med fotbad eller salicylsyra har inte visats effektiva.

Fotröta har i studier visat sig vara en viktig riskfaktor så kontroll av fotröta är en viktig faktor i bekämpandet av CODD. Sambandet mellan nötkreaturets digitala dermatit och fårets smittsamma digitala dermatit är inte helt klarlagt men eventuellt ska sambete med mellan nöt och får undvikas om något av djurslagen har digital dermatit.

Undvik livdjursinköp och om djur måste köpas in bör man inte köpa in får från besättningar med fotröta eller CODD. Undersök klövarna noga på väg in och ut ur karantän i kombination med karantänsfotbad i zinksulfat 10 procent.

Undersök fårens klövar regelbundet. Slakt bör övervägas för sanering.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls