Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Francisellios hos fisk

    Fisk

    Infektioner med bakterien Francisella noatunensis (F. piscicida) orsakar sjukdom hos fisk i sötvatten och i marin miljö. I Europa uppmärksammades sjukdomen för första gången 2004, då sjukdomen konstaterades hos odlad torsk i Norge och samtidigt isolerades från vildlevande torsk på den svenska västkusten. Smittan har också orsakat dödlighet hos laxfisk i Chile.

    Anmälningspliktig :

    Nej

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Förekomst

    Sjukdomen förekommer hos både odlad och vildlevande torskfisk. Retrospektiva studier visar att smittan funnits i Nordsjön sedan slutet av 1980-talet. Även varmvattensarter av fisk, som till exempel tilapia kan drabbas.

    Vitfärgade granulom hjärtat ventrikel
    Bild 1. Vitfärgade granulom i hjärtats kammare hos torsk med francisellios. Foto: Anders Alfjorden/SVA

    Symtom

    Fisken blir mager och uppvisa  ett vingligt beteende. Sjukdomen kan orsaka hudsår med skador ner i muskulaturen och ger ofta upphov till granulombildningar i inre organ (Bild 1). I norskt vattenbruk har dödligheten hos torsk till följd av francisellios uppskattats att uppgå till 40 procent, vilket gör sjukdomen ekonomiskt kännbar.

    Etiologi och patogenes

    Infektionsagens:

    F. noatunensis subsp. noatunensis drabbar kallvattenslevande fiskarter som torskfiskar och lax, medan F. noatunensis subsp. orientalis förekommer hos varmvattenslevande fisk, som till exempel tilapia.

    Infektionsport:

    Troligen via gälar, hud och öppna sår och antagligen också genom predation.

    Spridning i djuret:

    Systemiskt.

    Smittvägar:

    Smittan överförs troligen främst via vattnet och genom direktkontakt mellan fiskar, så kallad horisontell smittöverföring. Smitta från föräldragenerationen till avkomman, så kallad vertikal smittöverföring, kan inte uteslutas. Bakterien förekommer hos vildlevande fisk, vilket gör att smittad fisk som uppehåller sig intill kassar med odlad fisk, är en uppenbar risk.

    Överlevnad:

    F. noatunenesis kan överleva upp till 60 dygn i vatten.

    Provtagning och diagnostik

    Mjälte granulom
    Bild 2: Mikroskopisk undersökning av mjälten visar en riklig förekomst av granulom, HE-färgning x 100. Foto: Eva Jansson/SVA

    Bakterien kan odlas på speciell agar som innehåller blod och cystein, till exempel ”cystein heart agar”, där grå-vita kolonier framträder efter tre till fyra dagars inkubering vid 20–22° C. Bakterien växer inte på blodagar. Undersökningar av fiskens organ visar förekomst av granulombildningar (Bild 2), där förekomst av F. noatunensis kan visas med immunohistokemi (Bild 3). Det finns också framtagna PCR-metoder för påvisande av bakteriens arvsmassa.

    Behandling och profylax

    Vitfärgade granulom i mjälte
    Bild 3: Rödfärgade områden visar förekomst av bakterien Francisella noatunensis subsp. noatunensis, Immunohistokemi x 250. Foto: Eva Jansson/SVA

    Antibiotikabehandling har visat sig ge endast temporär effekt och inget kommersiellt vaccin finns ännu tillgängligt.

    Sidan granskades senast : 2023-11-16