Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Glochidieinfektion hos laxfisk

Glochidier är namnet på flodpärlmusslans (Margaritifera margaritifera) larver. Larverna fäster till/infekterar gälfilamenten på främst öring (Salmo trutta), men även andra laxartade fiskar kan infekteras. Under nio månaders inkapsling på gäle genomgår mussellarven metamorfos till färdigutvecklade musslor, varefter de lämnar sin värd. Flodpärlmusslans utbredningsområde är norra halvklotet. Arten bedöms som hotat enligt IUCN. Utbredningen i Sverige har gått tillbaka kraftigt under 1900-talet och musslan är fridlyst.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Känsliga värdfiskar är i Sverige främst lokala öringpopulationer i vattendrag med flodpärlmusslor. I Norge finns exempel på att atlantlax (Salmo salar) istället är värd för flodpärlmusslans glochidier. Exempel från fiskodling nedströms naturliga flodpärlmusselbestånd indikerar att också andra fiskarter såsom röding kunnat infekteras av glochidier, och i vissa fall har ökad dödlighet observerats. Infektionen förekommer i alla vattendrag där flodpärlmusslor finns och reproducerar sig, eftersom glochidierna inte kan genomgå metamorfos utan att använda laxfisk som värddjur. Musselhonan frisätter glochidierna i vattnet under hösten. Glochidier som kommer i kontakt med gälarna på en öring (eller annan laxfisk) kapslar in sig i gälepitelet och utvecklas under åtta till tio månader till en liten mussla. På våren när musslan är utvecklad (storlek cirka 0,5 cm) släpper den från gälen.

Symtom

Kraftig glochidieinfektion på gäle, nästan färdiga musslor. (Klicka på bilden för ett större format.) Foto: Charlotte Axén/SVA

Samma glochidier genomlysta under lupp. Skalhalvorna ger glochidierna ett utseende påminnande om kaffebönor. Foto: anders Alfjorden/SVA

Vid lindrig infektion fortgår infektionen subkliniskt. Vid kraftigare infektion, särskilt vid låga syrehalter i vattnet, kan syrebrist uppstå, antingen initialt vid akut infektion genom inflammatoriskt svar/inkapslingsreaktion hos fisken eller när musslorna blir mer utvecklade och tar upp större volym i gälarna. Risk för sekundärinfektion uppstår när färdigutvecklade musslor börjar släppa från gälarna och fysiska skador uppstår. Fisken kippar efter andan vid ytan, och dör med uppspärrade gällock och munnar. Tittar man på gälarna kan man med blotta ögat se glochidierna/musslorna som vita fläckar på gälarna. Kontroll under lupp/mikroskop krävs för att säkerställa diagnosen.

Etiologi och patogenes

Infektionsagens:

Larvstadiet av flodpärlmussla (Margaritifera margaritifera)

Infektionsport:

Gäle

Spridning i djuret:

Lokalt på gälen

Smittvägar:

Via vattnet

Överlevnad:

Beroende på smittryck och vattenförhållanden. Normalt hög överlevnad. Kraftig infektion och låg syrehalt i vattnet kan leda till dödlighet. Ökad mortalitet har observerats hos röding och öring hållna i fiskodling nedströms flodpärlmusslebestånd. Det har då varit ett högt smittryck med kraftiga infektioner.

Provtagning och diagnostik

Skicka hel fisk, gärna levande, för att kunna utesluta andra parasitära orsaker samt bakterieinfektioner. Drabbade delar av gäle klipps ut och mikroskoperas för att identifiera larver/musslor.

Behandling och profylax

Kan inte behandlas, utan man måste vänta ut musslornas frisättning. Profylax i odling innefattar att inte ta in ofiltrerat ytvatten om flodpärlmussla finns i vattensystemet och öring (röding) finns i odlingen.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls