Yersinios/rödmunsjuka (ERM) hos fisk
Yersinios drabbar regnbåge och andra laxfiskar men också andra fiskarter. Blödningar i munregionen har gett sjukdomen namnet ”enteric redmouth disease”/rödmunsjuka (ERM) även om dessa symtom inte alltid förekommer. Yersinios förekommer i både sött och bräckt vatten i många länder. I Sverige diagnostiserades yersinios för första gången 1986.
Anmälningspliktig :
Ja
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Yersinios har orsakat stora förluster inom vattenbruket över stora delar av världen i både sötvatten och i marin miljö. I Sverige har sjukdomen diagnostiserats vid mer än 70 tillfällen, men sjukdomssymtomen och förlusterna har hittills varit begränsade.
Symtom
Yttre tecken på yersinios kan vara att kroppen mörkfärgas, skador på ögonen och allmän slöhet. De klassiska sår och blödningar som förekommer i munregionen har gett sjukdomen namnet ”enteric redmouth disease”/rödmunsjuka (ERM). Sjukdomen kan också uppträda med mer diffusa sjukdomstecken och ge en blodförgiftning, där inre vitala organ angrips. Detta kan leda till hög dödlighet.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens:
Bakterien Yersinia ruckeri.
Ett flertal olika serotyper och biotyper av bakterien förekommer, vilket till en del kan förklara variationen i sjukdomssymptom, sjuklighet och dödlighet. Y. ruckeri serovar I (Hagerman) är den först beskrivna typen, länge betraktad som den allvarligaste. Under 2000-talet har en ny mer aggressiv form av Y. ruckeri serovar I, benämnd biotyp 2, beskrivits. Denna förekommer i USA och i ett flertal länder i Europa, bland annat har den påvisats i Finland och Danmark. Biotyp 2 har dock aldrig påvisats i Sverige.
Infektionsport:
Via gälar, hud och mun.
Spridning i djuret:
Yersinia ruckeri sprider sig lätt vidare från yttre sår till vitala organ som njure, mjälte, lever och hjärta.
Smittvägar:
Smittan kan överföras vid direktkontakt med infekterad fisk eller från bakterier i vattnet, så kallad horisontell smittöverföring.
Överlevnad:
Yersinia ruckeri har isolerats från tarm hos laxfisk och andra fiskarter. Bakterien förekommer också hos däggdjur, sjöfågel och i vatten.
Provtagning och diagnostik
Diagnosen ställs efter odling av prover från sår eller inre organ (njure eller mjälte), på till exempel blodagar. Bakterien bildar vitfärgade kolonier efter en till två dygns inkubering vid 20º C. Vidare verifiering sker genom mass-spektrometri (MALDI-TOF) i kombination med biokemiska tester och serologisk undersökning. Utväxta kolonier undersöks avseende känsligheten för antibiotika (resistensundersökning).
Behandling och profylax
Effektiva, kommersiella vacciner mot yersinios finns tillgängliga.
En viktig åtgärd vid sjukdomsutbrott är att ta bort döende och död fisk då stora mängder av bakterien utsöndras i vattnet under en pågående infektion. Vid förhöjd dödlighet och fastställd diagnos, rekommenderas det att fisken behandlas med antibiotika utifrån resultaten av resistensundersökning.