Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Röda hönskvalster hos fjäderfä

Röda hönskvalster orsakar klåda, irritation och störd sömn hos angripna fåglar, och vid kraftiga angrepp blodbrist, sänkt äggproduktion och dödsfall. I Sverige är röda hönsvalster vanligt förekommande bland värphöns och hobbyfjäderfä. Även däggdjur kan tillfälligt angripas av röda hönskvalster.

  • Anmälningspliktig: Nej
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Nej
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Art

Latinskt namn: Dermanyssus gallinae

Svenskt namn: röda hönskvalster eller blodsugande hönskvalster

Engelskt namn: poultry red mite (UK), chicken mite (USA) 

Värddjur

Tamhöns och andra fjäderfän och vilda fåglar utgör värddjur för D. gallinae. Däggdjur, inklusive människor, kan angripas tillfälligt.

Förekomst

Det röda hönskvalstret är en vanlig parasit i svenska fjäderfäbesättningar. Den påträffas framförallt bland värphöns och hobbyfjäderfän. Arten kan påträffas i hela landet.

Bland värphöns förekommer parasiten i alla produktionsformer. Kvalsterangreppen är mest uttalade under den varma årstiden men kan även förekomma under andra delar av året. I hobbyflockar är kvalsterangrepp särskilt vanliga och besvärliga under sensommaren och tidig höst eftersom parasitens fortplantning gynnas av värme och fukt.

Utseende

Bild 1. Röda hönskvalster.
Foto: SVA

Parasiten varierar i färg från grå till röd och den är upp till en mm stor (Bild 1).

Var och hur hittar man röda hönskvalster?

Röda hönskvalster finns bara tillfälligt i fåglarnas fjäderdräkt för att inta ett blodmål. Detta sker lättast under natten eftersom fåglarna sitter stilla och vilar/sover, men även ruvande höns kan angripas svårt oavsett tid på dygnet. Under övriga delar av dygnet vistas röda hönskvalster huvudsakligen i hönshuset, till exempel under sittpinnar, i reden, springor och vrår. Ibland upptäcks röda hönskvalster genom att små röda blodprickar syns på äggskalen. Prickarna uppstår genom att ägget rullat över kvalster på inredningen.

Ett sätt att kontrollera om det finns hönskvalster i ett hönshus är att stryka på misstänkta ställen, till exempel under sittpinnarna, med fuktigt hushållspapper. Om pappret färgas brunrött av levrat blod kan man misstänka att det finns kvalster i hönshuset. Vid kraftiga angrepp kan man ofta se ansamlingar med kvalster med blotta ögat på inredningen.

Kvalsterfällor (bitar av wellpapp) kan placeras på inredningen i hönshuset. De bör sitta där i minst två dygn, dock längst tio dygn varefter de fryses ett dygn. Då fällorna vittjas kan kvalster påvisas i kanalerna i wellpappen (Bild 2).

Bild 2. Delad wellpapp (kvalsterfälla) med ett stort antal röda hönskvalster och kvalsterägg i kanalerna. Foto: SVA

Livscykel

Det vuxna honkvalstret lägger ägg i omgivningen efter ett blodmål. Från äggen kläcks larver som utvecklas till nymfer, vilka i sin tur blir vuxna könsmogna kvalster. Hela livscykeln tar en vecka eller mer. Utvecklingen gynnas av värme och fukt.

Smittvägar

Röda hönskvalster följer lätt med sina värddjur vid inköp men kan också spridas indirekt med utrustning och engångsmaterial. Röda hönskvalster kan även spridas av vilda fåglar, till exempel via fågelbon på utsidan av hönshuset, med denna smittväg anses vara mindre vanlig.

Inverkan på värddjuret

Röda hönskvalster är en besvärlig parasit i fjäderfäflockar. Kvalsterangrepp leder till klåda, irritation, störd sömn och vila hos fåglarna. Ruvlusten kan minska om de blir angripna i redet.

Vid kraftiga angrepp kan fåglarna drabbas av blodbrist och minskad äggproduktionen. Dödsfall förekommer, särskilt under sensommar och tidig höst. Fåglarna dör av akut cirkulationssvikt till följd av blodbrist. Vid massförekomst av röda hönskvalster kan angreppet leda till plötsliga ”utbrott” med ökad flockdödlighet.

Röda hönskvalster kan sannolikt sprida olika mikroorganismer som till exempel Salmonella-bakterier, poxvirus och eventuellt rödsjukebakterier (Erysipelothrix rhusiopathiae).

Effekter hos människa och andra däggdjur

Som nämnts ovan kan människor och andra däggdjur tillfälligt angripas av röda hönskvalster, särskilt om antalet kvalster är stort. Parasiterna orsakar klåda och irritation, utslag och eventuellt allergi hos människor. Man kan även få in röda hönskvalster i bostaden med kläder eller husdjur. Förutom åtgärder i hönshuset, se nedan, kan parasiten bekämpas genom duschning, tvätt av textilier i tvättmaskin och dammsugning. Det finns ingen risk att röda hönskvalster etablerar sig permanent i bostaden eftersom parasiten inte kan föröka sig utan tillgång till fågelblod.

I litteraturen finns ett ökande antal rapporter från olika länder om att röda hönskvalster, liksom en annan kvalsterart hos fåglar Ornithonyssus sylviarum, kan invadera inomhusmiljöer och angripa människor. Det rör sig ofta om bostäder eller vårdinrättningar i äldre byggnader i dåligt skick. I sådana fall är källan oftast övergivna fågelbon på fasaden eller vinden där kvalster ger sig ut på vandring för att hitta nya värddjur. I sådana fall rekommenderas i första hand att källan (fågelbon) åtgärdas.

Hästar är mycket känsliga för röda hönskvalster (drabbas av svår klåda) och av denna anledning bör höns och hästar aldrig hållas i samma byggnad.

Bekämpning av röda hönskvalster i hobbybesättningar

Röda hönskvalster är ofta mycket svåra att bli av med eftersom de kan överleva länge utan sitt värddjur (flera månader). Man kan dock med relativt enkla åtgärder minska antalet röda hönskvalster till en så låg nivå att fåglar och människor inte påverkas negativt.

Parasiten ska bekämpas i sina gömslen i hönshuset (inte på hönsen) eftersom kvalsten bara vistas på fåglarna tillfälligt under sitt blodmål.

I första hand rekommenderas mekanisk bekämpning genom utgödsling och mycket noggrann rengöring av hönshuset med tvättlösning (till exempel såpa eller diskmedel). Därefter kan man till exempel högtryckstvätta hönshuset, dammsuga noga eller måla insidan av hönshuset med täckande färg. Om man dammsuger så bör man lägga dammsugarpåsen i frysen i ett dygn och sedan kasta den. Kvalstren dör vid höga (cirka 60 °C) och låga temperaturer (frysning), men det räcker inte med en tillfällig exponering för hög/låg temperatur eftersom kvalstren kan sitta skyddade djupt i springor och vrår och därigenom överleva. Flera olika metoder kan med fördel kombineras och åtgärderna måste upprepas flera gånger.

Den finns en rad kiselbaserade produkter (g´kiselgur) med god effekt mot kvalster. Kiselgur kan användas i sandbad, på inredningen och på hönsen. Även kalkning kan sannolikt ha viss effekt. (Släckt kalk ska inte användas på grund av skaderisk.) Rovkvalster som angriper röda hönskvalster finns att köpa och uppges ha viss effekt. Man kan även använda så kallade kvalsterfällor (se ovan) för att fånga in kvalster och för att följa upp effekten av kvalsterbekämpning.
Som en sista utväg kan man använda kemiska medel (akaricid) för bekämpning i hönshuset (inte på fåglarna). Kontakta i detta fall en veterinär i närområdet får rådgivning. Alternativt kan man anlita en professionell skadedjursbekämpare.

Bekämpning av röda hönskvalster i värphönsbesättningar

Kvalstersituationen i värphönsbesättningar bör övervakas kontinuerligt så att eventuellt angrepp upptäcks så snart som möjligt. Bekämpningen baseras på torrengöring, kiselbaserade produkter och akaricid.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls