Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Parasitsjukdomar hos fjäderfä

Det finns en lång rad yttre och inre parasiter som kan angripa fjäderfän. Nedan finns mer information om de vanligaste arterna som angriper fjäderfän i Sverige. I Sverige är parasitproblem vanligast hos hobbyfjäderfän, i vilthägn och hos värphöns.

Röda hönskvalster kan ge klåda, irritation och störd sömn, och vid kraftiga angrepp blodbrist och sänkt äggproduktion. Kvalstret är vanligt förekommande främst bland värphöns och hobbyhöns. Även däggdjur, särskilt hästar, kan få kraftig klåda av röda hönskvalster.

+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Röda hönskvalster

Art: Latinskt namn: Dermanyssus gallinae

Svenskt namn: röda hönskvalster eller blodsugande hönskvalster

Engelskt namn: poultry red mite (UK), chicken mite (USA) 

Värddjur

Höns, men även andra fjäderfän och vilda fåglar utgör värddjur för D. gallinae. Däggdjur, inklusive människor, kan angripas tillfälligt vilket kan vara ett problem för djurskötare i hönshus. 

Hästar är mycket känsliga för röda hönskvalster (drabbas av svår klåda) och av denna anledning bör höns och hästar inte hållas i samma byggnad. 

Förekomst

Det röda hönskvalstret är en vanlig parasit i svenska hönsflockar. Den påträffas framförallt bland värphöns och hobbyhöns.  Arten kan påträffas i hela landet och hos alla hönshybrider och raser. 

Bland värphöns förekommer parasiten i alla produktionsformer. I hobbyflockar ses kvalsterproblem framförallt under den varma årstiden (sensommar och tidig höst) eftersom värme och fukt gör att kvalstren snabbt förökar sig. Värphöns angrips året runt. 

Utseende

Bild 1. Röda hönskvalster.
Foto: SVA

Parasiten varierar i färg från grå till röd och den är upp till en mm stor (Bild 1).  

Var och hur hittar man röda hönskvalster?

Röda hönskvalster kan ses i fåglarnas fjäderdräkt men framförallt i hönshuset, till exempel under sittpinnar, i reden, springor och vrår. Ibland upptäcks kvalster genom att små röda prickar syns på äggskalen. 

Ett sätt att kontrollera om det finns hönskvalster i ett hönshus är att stryka på misstänkta ställen med fuktigt hushållspapper. Om pappret då färgas brunrött av levrat blod kan man misstänka att det finns kvalster i hönshuset. Ibland kan man även se parasiterna med blotta ögat. 

Alternativt kan bitar av wellpapp (så kallade kvalsterfällor) placeras i inredningen i hönshuset så att hönsen inte kommer åt dem. De bör sitta där i minst två dygn, dock längst tio dygn varefter de fryses ett dygn. Då fällorna vittjas kan kvalster påvisas i kanalerna i wellpappen (Bild 2).

Bild 2. Delad wellpapp med stort antal röda hönskvalster och kvalsterägg i kanalerna. Foto: SVA

Livscykel

Det vuxna honkvalstret lägger ägg i omgivningen efter ett blodmål. Från äggen kläcks larver som därefter utvecklas till nymfer, vilka i sin tur blir vuxna könsmogna kvalster. Hela livscykeln tar en vecka eller mer. Utvecklingen gynnas av värme och fuktighet. 

Inverkan på värddjuret

Röda hönskvalster är en besvärlig parasit i hönsflockar.
Kvalsterangrepp hos höns leder till klåda, irritation, störd sömn och vila. Ruvlusten kan minska eftersom hönorna blir angripna i redet.

Vid kraftiga angrepp kan hönsen drabbas av blodbrist och minskad äggproduktionen. Dödsfall på grund av akut blodbrist till följd av angrepp med röda hönskvalster förekommer hos höns, särskilt under varm och fuktig årstid (sensommar till tidig höst).  

Röda hönskvalster kan sprida flera viktiga hönssjukdomar som till exempel rödsjukabakterier. 

Smittvägar

I Sverige är det inte säkert klarlagt hur röda hönskvalster sprids mellan anläggningar. Misstänkta spridningsvägar utgörs av inköp av höns angripna av röda hönskvalser och indirekt via utrustning och engångsmaterial (till exempel transportburar, äggbrickor från äggpackerier med mera). Kvalster kan sannolikt även överföras från vilda fåglar och via fågelbon i eller utanför hönshuset. 

Bekämpning

Röda hönskvalster är ofta svåra att bli av med och röda hönskvalster kan överleva länge utan sitt värddjur (minst nio månader).

Observera att parasiten ska bekämpas i sina gömslen i hönshuset (inte på hönsen) eftersom kvalsten bara vistas på fåglarna under sitt blodmål. Följande råd bygger på praktisk erfarenhet.

I första hand rekommenderas mekanisk bekämpning genom utgödsling och noggrann rengöring med tvättlösning eller högtryckstvätt med hett vatten. Hönshuset kan även dammsugas, målas eller kalkas.

Flera kiselbaserade handelspreparat finns tillgängliga. Effekten mot röda hönskvalster är dock inte vetenskapligt utvärderad för samtliga preparat.

Kvalstren dör vid höga (cirka 60 °C) och låga temperaturer (frysning). Det finns även ett receptbelagt veterinärmedicinskt läkemedel mot röda hönskvalster som kan användas i hönshuset efter rengörning. Observera att man ej ska spraya på fåglarna. För bekämpning av röda hönskvalster i din besättning ta konakt med din lokala veterinär.
Ett alternativ är att anlita en professionell skadedjursbekämpare.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls