Gå direkt till innehåll

Hitta på denna sida

    Kaprin artrit encefalit (CAE) hos get

    Andra sjukdomsnamn: Caprin artrit encefalit (CAE), Små idisslares lentivirus, Small ruminant lentivirus, Virusbetingad leukoencefalomyelit

    Get

    Kaprin artrit/encefalit (CAE) ger symtom i form av artrit och encefalit, men även pneumoni, avmagring och mastit. De flesta CAE-infektioner förlöper dock subkliniskt. Förekomsten i Sverige är oklar, men sannolikt relativt vanlig. CAE är en sjukdom som kan ge stora ekonomiska förluster i en getbesättning, främst på grund av minskad produktion och ökad utslagning.

    Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.

    Anmälningspliktig :

    Ja

    Epizooti :

    Nej

    Zoonos :

    Nej

    Förekomst

    CAE finns i hela världen, med högst prevalens i länder med intensiv getmjölkproduktion. Prevalensen av CAE i Sverige är inte helt klarlagd, men den är sannolikt betydligt högre än MV-förekomsten hos våra får. Det är svårt att säkert veta hur hög andelen är i okontrollerade getbesättningar men Gård&Djurhälsan uppskattar att den kan vara så hög som 15 procent. I Norge har man genomfört en framgångsrik saneringskampanj och de flesta besättningar är nu fria från CAE.

    I en pilotstudie från 2018 på svenska getter fanns seropositiva getter i 30 procent av besättningarna, och uppemot 14 procent av getterna var seropositiva. I det pågående projektet Lentifri gård har hittills omkring 20 procent av de provtagna getbesättningarna varit seropositiva. I de flesta fall med en hög besättningsprevalens.

    Vid 2023 års slut var 274 getbesättningar, med 2 708 getter över ett års ålder, anslutna till CAE-programmet. Detta motsvarar ungefär 14 procent av Sveriges getter. Inga besättningar var positiva.

    Symtom

    Getter med CAE kan ha ett eller flera av dessa symtom.

    • artrit hos vuxna getter
    • neurologiska symtom, främst hos killingar
    • lunginflammation hos vuxna getter
    • hårda juver, med markant sänkt produktion

    Dessutom förekommer subklinisk CAE och andra symtom som avmagring och "för tidigt åldrande" liksom sekundära sjukdomar till följd av ett försämrat immunförsvar. Mjölkbesättningar med CAE har ofta ett högre tankcelltal än fria besättningar.

     

    Svensk lantrasget med andnöd orsakad av CAEV, filmat av djurägaren.

    Differentialdiagnoser

    Mykoplasmaorsakad artrit, traumatisk artrit, fång, ryggmärgsabscess, medfödda neurologiska defekter, listerios, rabies, lungmask och andra parasiter, underutfodring, lungformen av kasseös lymfadenit (böldsjuka), bakteriell mastit med mera.

    Etiologi och patogenes

    Infektionsagens:

    CAE-virus, ett lentivirus som tillhör retrovirusen. Samma virusfamilj som visna-maediviruset hos får och HIV-virus hos människa.

    Infektionsport:

    Inte helt klarlagd men sannolikt via förtäring av råmjölk och via noskontakt och inandning.

    Spridning i djuret:

    Virus sprids i hela kroppen med hjälp av monocyter. Periodisk virusreplikation i målorganen (leder, ryggmärg, hjärna, juver och lungor).

    Smittvägar:

    Främst via råmjölk och mjölk, men även mellan getter. Luftburen smitta anses numera vara av betydelse. Virus anses kunna spridas mellan får och get. 

    Överlevnad:

    En infekterad get är troligen virusbärare hela livet.

    Inkubationstid:

    Lång (månader/år), men även killingar kan visa symtom.

    Provtagning och diagnostik

    Kliniska symtom.

    Serologi.

    Behandling och profylax

    Eftersom det varken finns vaccin eller någon riktad behandling försöker man bekämpa sjukdomen genom att sanera drabbade besättningar. I många fall kan hela besättningen behöva slås ut vilket är det mest effektiva sättet att sanera. Annars kan man delsanera och då avlivas getter med antikroppar samt deras avkommor och sedan behövs en tätare provtagning för att snabbare upptäcka om nya djur serokonverterar. Detta är en osäkrare metod då det kan finnas smittade djur bland dem som är seronegativa. I Norge har man använt sig av en metod som kallas snappning där den nyfödda killingen tas direkt från geten vid killning och sedan föds upp i en separat smittfri byggnad. Råmjölken måste komma från friska getter. På så sätt kan en ny smittfri besättning byggas upp. Den gamla besättningen slaktas sedan ut. Köp bara in getter från CAE-fria besättningar!

    Det är svårt att utan provtagning upptäcka eventuell spridning mellan besättningar med kliniskt friska, men smittförande livdjur. Påvisande av infektionen i ett tidigt skede är viktigt för att kunna bekämpa den och därmed förebygga smittspridning mellan besättningar.

    CAE-programmet: se Gård&Djurhälsan:s webbplats

    Beställ SVA:s analys

    Caprin artrit-encefalitvirus, antikroppar (ELISA indirekt)