Gå direkt till innehåll

Kabbleka

( Caltha palustris L. )
Mycket giftig växt
Giftig vid konsumtion av små mängder.
Mycket giftig växt
Giftig vid konsumtion av små mängder.

Kabbleka är en giftig växt som smakar bittert, men djur kan utveckla smak för den. Den har en starkt lokalirriterande verkan och påverkar det centrala nervsystemet. Kabblekan är känd för att vara giftig för nötkreatur och hästar.

 Kabbleka

Utseende

Kabbleka är en flerårig ört som kan bli upp till 20 cm hög. Stjälken är tjock och kan vara upprätt eller liggande och rotslående. Bladen är mörkgröna med en njur- till hjärtformad form och naggad kant. Kabblekan blommar under maj och juni med stora gula blommor som sitter i toppställda knippen.

Förekomst

Kabbleka är vanlig i hela landet. Den växer i kärr, diken och längs stränder.

Påverkan på djur

Kabbleka kan dels ge direkta skador på hud och slemhinna, dels påverka centrala nervsystemet (CNS).

Drabbade djur kan uppvisa rodnad, blåsbildning, sår, intensiv smärta och inflammation i huden och munslemhinnan, med ymnig salivering, blodiga kräkningar, diarré som kan vara blodig, kolik, mag-tarminflammation (gastroenterit) och blod i urinen, svag puls, yrsel, synstörningar, rörelsestörningar (framför allt ataxi i bakkroppen), och kramper. Dödsfall är sällsynt.

Förgiftning har rapporterats på nötkreatur, häst, får och get.

Om ditt djur har ätit av växten

Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.

Djurslagsspecifika uppgifter

Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.

Vad är giftigt?

Alla delar av kabblekan är giftiga.

Bete Skadligt
Ensilage Okänt
Ofarligt
Fryst bete Okänt

Giftinformation

Kabbleka innehåller protoanemonin (0,26 μg/g våtvikt), pyrrolizidin- och aporfinalkaloider, flavonglykosider, magnoflorin och saponiner. Protoanemoninet är en flyktig olja som är gemensam för alla växter i familjen ranunkelväxter (lat. Ranunculaceae), och bildas vid hydrolys av glykosiden ranunculin. Ranunculin kan påverka celldelningen (mitosen) och har starkt lokalirriterande verkan. Det påverkar även det centrala nervsystemet genom att först stimulera och sedan förlama det. Protoanemonin polymeriseras snabbt till anemonin som inte är giftigt i samband med torkning. Det innebär att hö som innehåller växter med protoanemonin inte är giftigt.

Senast uppdaterad : 2021-03-01