Gå direkt till innehåll

Svartkämpar

( Plantago lanceolata L. )
Oönskad växt
Oönskad i naturbeten och vallar av annan anledning än förgiftningsrisk eller med osäker giftighet.
Oönskad växt
Oönskad i naturbeten och vallar av annan anledning än förgiftningsrisk eller med osäker giftighet.

 Svartkämpar

Svartkämpar kallas också spetsgroblad.

Utseende

Svartkämpar är en flerårig ört som blir 10–50 cm hög.  Stjälken saknar blad. De blad som finns är skaftade och rosettställda vid stjälkens bas. Bladskivorna är smalt lansettlika eller nästan linjära, helbräddade eller glest tandade med flera tydligt markerade nerver. Blomman är liten, ca 3 mm bred, och har fyra kronblad som är vitaktiga med bruna mittnerver vid basen. Kronbladsflikarna är 1,5–2,5 mm långa, vassa och hinnlika. Det finns fyra foderblad varav två nästan är sammanväxta. Foderflikarna är 2,5–3 mm långa och är fransiga i spetsen. Blomställningen är ett tätt och runt, långt utdraget ax som sitter i toppen av ett något kantigt skaft. Svartkämpar blommar i maj. Frukten är en 3–4 mm lång brun lockkapsel. Fröna ger ifrån sig slem i väta.

Förekomst

Svartkämpar är vanlig upp till södra Norrland och förekommer sparsamt längre norrut. Den växer på alla torra marker som berghällar, torrbackar, torrängar, svedjemarksängar, vägrenar, gräsmattor och skräpmarker (ruderatmarker).

Orsak till att växten är oönskad

Växten innehåller hög halt av slembildande ämnen och kan ge diarré om den utgör mer än 20 procent av betesväxterna.

Senast uppdaterad : 2021-06-11