Lunginflammation orsakad av Pasteurella multocida hos gris
Pasteurella multocida är en mycket vanlig bakterie som återfinns hos de flesta friska grisar. Bakterien utgör en viktig komponent vid multifaktoriella luftvägsinfektioner hos gris. Sådana är vanliga i Sverige och utomlands, vilket givit upphov till samlingsnamnet Porcine Respiratory Disease Complex (PRDC).
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Smittämne och smittvägar
Pasteurella multocida sprids i huvudsak genom trynkontakter mellan grisar. Bakterien orsakar inte lunginflammation på egen hand, men kan orsaka omfattande skador i luftvägarna som sekundärinfektion.
Klinisk bild
Sekundärinfektioner med Pasteurella multocida kan förvärra infektioner med exempelvis Mycoplasma hypopneumoniae (SEP). Infektionsförloppet kan därmed få ett mer utdraget och allvarligare förlopp. Tillväxttakten hos djuren påverkas negativt och vid allvarliga fall kan dödligheten också öka. Vid slakt kan en ökning i förekomsten av lunginflammationer och brösthinneinflammationer ses.
Provtagning och diagnostik
Bakterien kan odlas fram efter provtagning från förändrad lungvävnad, tonsiller eller nässlemhinna.
Tester för påvisande av antikroppar mot Pasteurella multocida kan användas för utredningar på besättningsnivå, men måste tolkas med viss försiktighet eftersom smittämnet är så vanligt förekommande. Undersökning av blodprover från olika ålderskategorier kan tillsammans med andra serologiska undersökningar ge en uppfattning om infektionsmönstret i en besättning.
Förebyggande åtgärder och behandling
Fall av lunginflammation där Pasteurella multocida misstänks vara av betydelse behandlas med antibiotika.
Förebyggande åtgärder består i att minska inverkan av de primärpatogena smittämnen som föregår smitta med Pasteurella multocida, exempelvis Mycoplasma hyopneumoniae. Detta kan till exempel göras genom ålderssektionerad uppfödning, vaccination samt optimering av grisarnas närmiljö.
Sjukdomar i luftvägarna hos minigris
Lunginflammation kan vara en allvarlig sjukdom hos minigrisar. Minigrisar har relativt liten lungkapacitet, vilket gör att luftvägsinfektioner kan bli allvarsamma.
Mycoplasma hyopneumoniae är en vanlig primärpatogen hos grisar. Grisen smittas av suggan eller av andra grisar vid avvänjningen. Sekundärinfektion med Pasteurella multocida förekommer och symtomen kan då förvärras med hög feber, kraftig hosta, dyspné som följd. Dödsfall förekommer också. Antibiotikabehandling kan således bli nödvändig, men kräver veterinär bedömning
Actinobacillus pleuropneumoniae kan som namnet antyder, orsaka pneumoni (lunginflammation) och pleurit (lungsäcksinflammation). Den kroniska formen av sjukdomen som även kan förekomma subkliniskt (dvs utan synliga symtom) dominerar hos svenska tamgrisar. Det förekommer dock även en akut form där sjukdomsförloppet oftast är mycket snabbt. Man kan ibland se blodtillblandat skum kring mun och tryne, och det förekommer att grisar hittas döda utan föregående symtom. Vid det akuta sjukdomsförloppet krävs en snabbt insatt behandling med antibiotika för att rädda liv.