Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Fotskabb och mugg studeras i hästprojekt

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Norges veterinärinstitut, driver ett forskningsprojekt 2017-2019 för att studera hästar med hudinflammationer på benen som kallas mugg och rasp.

Hästar kan få svår klåda och blödande sår på benen av benskabb och hudinflammation. Det svensk-norska forskningsprojektet syftar till att bättre kunna hjälpa hästar med detta frustrerande och smärtsamma lidande. Den nordsvenska hästen på bilden har dock inga sjukdomsproblem. Foto: Bengt Ekberg/SVA

Fakta om mugg, rasp och fotskabb

Ofta är det hästar med mycket behåring på benen som drabbas av fotskabb och hudinflammation. Hovskägget måste många gånger rakas bort för att kunna behandla huden effektivt. Foto: Privat

Mugg och rasp kan drabba alla hästar, men hästar med mycket hovskägg drabbas oftare än andra. Fukt, småskador, bakterier och svamp är ofta med i sjukdomsbilden. En annan bakomliggande orsak kan vara parasitsjukdomen fotskabb (benskabb, Chorioptes). Drabbade hästraser med klassiskt rikligt hovskägg är bland annat nordsvensk brukshäst, dölehäst, tinker, frieser, shire, clydesdale och ardenner.

Mugg och rasp är en samlingsbenämning för inflammation av huden på de nedre delarna av benen på häst. När huden mellan kotleden och kronranden är drabbad, särskilt i karleden, kallas det mugg, medan rasp går upp på skenbenet. Huden kan bli svullen, röd och fjällande. Vätskande områden, intorkade skorpor, förtjockad hud, svallkött och hudsprickor förekommer. Det gör ont, och hästen kan bli halt och få lymfangit. Vid fotskabb förekommer ofta att hästen stampar, skrubbar och biter sig på grund av den svåra klådan. Det blir lätt en ond cirkel.

DNA-spår från skabbkvalster undersöks i ny metod

Syftet med projektet är att utveckla bättre diagnostik och behandling vid mugg, rasp och fotskabb. De diagnostiska metoder som finns idag anses nämligen inte tillräckligt känsliga. Dessutom saknas registrerade preparat för behandling av Chorioptes-skabb på häst i Norden, och de behandlingar som används idag saknar ofta vetenskaplig utvärdering.

Hästägare hjälper till i projektet genom att svara på en enkät om mugg och rasp. Ett mål är också att ta reda på hur vanliga dessa hudbesvär är hos dölehäst och nordsvensk brukshäst i Norge och Sverige.

I studien undersöks hästar med hudlidanden. Olika sätt att ta prover och analysera dem jämförs liksom olika behandlingar. En helt ny metod som spårar DNA från det Chorioptes-kvalster som ger fotskabb hos häst utvärderas.

Svensk-norskt forskningsteam med stöd från nordiska hästuppfödare

Studien är ett samarbete mellan svenska och norska forskare. Vid SVA deltar parasitologerna Giulio Grandi, Eva Osterman-Lind och Set Bornstein, statsveterinär Gittan Gröndahl, samt molekylärbiolog Mats Isaksson i projektet. Från SLU medverkar veterinärdermatolog Kerstin Bergvall och från Norges veterinärinstitut mykolog Ida Skaar. Veterinärstudent Karin Juto, SLU, har skrivit sitt examensarbete med material från studien.

Föreningen Nordsvenska Hästen samt det norska Landslaget for Dølahest har finansierat forskningsprojektet via Stiftelsen Hästforskning.

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls