Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Leptospiros hos häst

Leptospirabakterier kan orsaka sjukdom hos häst och andra djurslag, inklusive människa. Hos häst förlöper infektion vanligen symtomlöst eller med mild feber och nedsatt foderlust. Leptospiros är vanligare i varmare klimat och därmed relativt ovanlig i Sverige.

  • Anmälningspliktig: Ja
  • Epizooti: Nej
  • Zoonos: Ja
+
Ordförklaring

Anmälningspliktig: Vissa djursjukdomar som kan smitta till djur eller människor är anmälningspliktiga även om de inte klassas som varken epizooti eller zoonos. Anmälningsplikten gäller främst veterinärer samt vid obduktions- eller laboratorieverksamhet. Sjukdomar som klassas som epizootier är alltid anmälningspliktiga. 

Epizooti: Allmänfarliga djursjukdomar som kan spridas genom smitta bland djur eller från djur till människa och som kan utgöra ett allvarligt hot mot människors eller djurs hälsa eller medför stora ekonomiska förluster för samhället.  Vilka sjukdomar som klassas som epizootier styrs av epizootilagen. Man är skyldig att anmäla misstanke om epizooti.

Zoonos: Infektion som kan överföras mellan djur och människa, antingen genom direktkontakt eller indirekt via livsmedel, miljö (till exempel vatten och jord) eller via vektorer som myggor och fästingar.

Förekomst

Jordbruksverkets statistik för anmälningspliktiga djursjukdomar (2011-2018) visar på 0-3 fall/år för leptospirainfektion hos häst i Sverige. 2018 rapporterades inget fall. Rapporteringen baseras på hästar som testat positivt i antikroppstest, vilket inte är liktydigt med sjukdom. Antalet inskickade prov till SVA med frågeställning leptospiros hos häst är också få. Hos hästar i Sverige har aldrig själva bakterien påvisats, endast antikroppar mot leptospira.

I en svensk studie analyserades blodprover från 2017 hästar för antikroppar mot leptospira (Båverud m. fl. 2009). Studien visade att antikroppar mot serovaren Bratislava var vanligast (knappt 17 procent) och som god tvåa kom Icterohaemorrhagiae (drygt 8 procent). Enstaka hästar hade antikroppar mot ytterligare tre serovarer, bland annat Pomona (0,5 procent). Pomona av subtypen kennewicki har beskrivits orsaka abort hos hästar i Nordamerika, men i den svenska studien undersöktes inte om det var den subtypen. Huvudvärd för Pomona anses gris vara. Enligt den övervakning som finns har den serovaren dock inte påvisats hos grisar i Sverige, och hos andra djurslag påvisas Pomona sällan (Jordbruksverkets rapporteringsdata ocht Båveruds studie 2009).

Sjukdomen är endemiskt förekommande i framför allt fuktiga, tropiska och subtropiska delar av världen, där kroniskt infekterade djur utsöndrar leptospirabakterier via urinen. Både serovarer och prevalensen av dessa kan variera mycket mellan olika regioner.

I spåren av klimatförändringen, med mer nederbörd och varmare väder har spekulerats om förekomst och smittspridning av leptospira i Sverige skulle kunna öka. Något trendbrott i antal anmälda leptospirafall hos djur har dock inte skett ännu.

Symtom

De flesta hästar förblir symtomfria vid infektion med leptospirabakterier. I den svenska studien av Båverud m.fl. (2009) sågs inte heller något samband mellan klinisk sjukdom och antikroppar mot leptospira.

Hos hästar som utvecklar sjukdom vid infektion ses vanligen mild feber, lindrigt nedsatt allmäntillstånd och minskad foderlust som enda symtom.

I allvarligare fall ses:

  • Punktformiga blödningar (petekier) i slemhinnor
  • Rödfärgad urin (hemoglobinuri)
  • Blodbrist (anemi)  
  • Gulfärgade slemhinnor (ikterus)
  • Nedsatt allmäntillstånd och allmän svaghet
  • Njursvikt kan förekomma, vanligare hos föl
  • Lungblödningar med akut respiratorisk svikt kan förekomma

Symtomen varar i allmänhet mellan 5 och 18 dagar.

Abort i sen dräktighet eller svagfödda föl utan föregående symtom finns beskrivet, men har aldrig diagnosticerats i Sverige. Utbrott av aborter har rapporterats från bland annat Kentucky i USA och analys av aborterade foster har i de allra flesta fall visat på serovar Pomona av en subtyp vid namn kennewicki. Föl som infekteras redan i livmodern föds ofta mycket svaga och kan dö.

En tid efter en leptospirainfektion (veckor till år) kan en del hästar utveckla så kallad periodisk oftalmi eller månblindhet, vilket är en smärtsam, intermittent inflammation i ögats djupare delar (iridocyklit eller uveit). Även denna sjukdomsyttring är ovanlig i Sverige.

Symtom på uveit (oavsett orsak) är

  • Förminskad pupill (mios)
  • Kramp i ögonlocket (blefarospasm)
  • Ökat tårflöde
  • Ljuskänslighet
  • Svullnad runt ögat och svullen konjunktiva
  • Ödem i hornhinnan (grå hinna)

Smittämne

Leptospira tillhör gruppen spiroketer, vilket är en grupp spiralformade bakterier. Till spiroketerna hör även till exempel borrelia.

Leptospirabakterier har historiskt indelats efter sina antigen (ytstrukturer) i så kallade serovarer. Numera används även artindelning av leptospira. I övergången mellan dessa två sätt att namnge leptospira finns risk för förvirring. I detta dokument håller vi oss till serovarer.

Smittvägar

Leptospirabakterier utsöndras av infekterade djur via urinen och vid abort finns den i foster, fosterhinnor och vaginala flytningar. Det anges att ston kan utsöndra leptospira via urin upp till 14 dagar efter en abort.

Bakterien infekterar via till exempel förorenat vatten genom skador i hud och slemhinna. Smitta via aerosol till slemhinnor i ögon, näsa eller genitalia samt vid betäckning kan också förekomma.

Det finns djur som är naturliga reservoarer för leptospira, som råttor och andra gnagare. De visar inga uppenbara symtom och bakterierna försvinner ur kroppen, men blir kvar i djurets njurar (tubuli) och kan fortsätta att utsöndras via urinen. Andra djur kan smittas av reservoardjurens urin.  För serovaren Icterohaemorrhagiae, som påvisats hos bland annat häst i Sverige, anses just gnagare vara reservoar. Ett smittsamband mellan hästar och möss eller råttor, som kan finnas i stallar, skulle alltså kunna vara möjligt för den serovaren. Det förekommer också att hundar och katter smittas. Hundar kan bli mycket sjuka, medan katter inte är speciellt känsliga för leptospirabakterier.

Utanför kroppen förökas inte leptospirabakterien. Den är särskilt känslig för torka. I vatten kan den överleva längre, speciellt i varmare klimat. Stillastående vatten som kontaminerats av urin från utsöndrande djur kan därför vara en smittkälla. En häst som vadar i infekterat vatten och har en hudskada eller dricker av det infekterade vattnet kan smittas.

Patogenes

Bakterien kommer in i kroppen via skadad hud eller slemhinnor och sprids sedan via blodet. Hos djurslag som är känsliga för en infekterande serovar klarar bakterien av att motstå det medfödda immunförsvaret. Det förvärvade immunförsvaret kan i det läget spela en viktig roll, eftersom om specifika antikroppar finns binder de till bakterien som oskadliggörs. Bakterien har cytotoxiska egenskaper och om immunförsvaret fallerar uppstår cellskador i framför allt mindre blodkärl, vilket leder till lokal syrebrist (ischemi) i olika organ. Vanligast är skadorna (både vaskulit och trombos ses) i njurar och lever, men även fosterhinnor, hjärna och muskler kan drabbas. I allvarliga fall ses blödningar och gulfärgade slemhinnor (ikterus).

Skadorna på organen läker oftast om infektionen hävs. Men fibrotiska ärr, till exempel på njurarna hos gris och hund kan ibland ses.

Vissa serovarer kan stanna kvar i njure, hjärna och genitalorgan hos olika djurslag. Hos häst har leptospira påvisats även i ögats främre kammare där den kan ge inflammation (uveit). Två hypoteser om varför uveit uppstår finns. Den ena är att en hypersensitiv inflammation (allergisk reaktion) uppstår vid en återinfektion med leptospira och den andra är att kvarvarande bakterier förorsakar skadorna. Förr ansågs serovar Pomona vara den som gav uveit, men numera bedöms även andra serovarer kunna orsaka det, som till exempel Grippotyphosa.

Diagnos

Diagnos ställs på symtom parat med labbtester. Påvisande av själva bakterien är naturligtvis det bästa beviset vid misstanke om sjukdom. Att odla bakterien är dock inte helt lätt eftersom den kan dö snabbt utanför värddjuret samt att den växer långsamt och kräver specialmedium. SVA använder därför en PCR-analys som påvisar bakteriens arvsmassa, och inte kräver odling av levande bakterier.

Fördelen med PCR är högre känslighet och betydligt snabbare svar jämfört med odling. Analysen är validerad för blod och urin och för att nå bästa känslighet rekommenderas att testa både blod och urin vid misstanke om leptospiros.

Nackdelen med PCR är att leptospira oftast försvinner från blodbanorna efter akut skede av sjukdomen och utsöndring via urin kan ske intermittent, vilket kan resultera i negativ PCR om prov tas vid fel tillfälle. Vidare skiljer PCR endast mellan patogen och icke patogen leptospira. Vill man veta vilken serovar det är går det i så fall att komplettera med serologi (antikroppsanalys av blod), som visar vilken serovar det bildats antikroppar emot.

Antikroppsanalys av blod (serologi) vid misstanke om leptospiros kan vara negativ i akut skede om antikroppar ännu inte hunnit bildats. Om misstanken kvarstår rekommenderas vid negativ serologi ett uppföljande prov två till tre veckor senare. Antikroppar brukar ha hunnit bildas under denna tid. En fyrfaldig ökning av mängden antikroppar (titersteg) i det senare provet kan anses signifikant för akut infektion.

Hos hästar i Sverige har endast antikroppar mot leptospira påvisats, aldrig själva bakterien. Det kan naturligtvis bero på att sjukdomen är ovanlig. Men det faktum att bakterien är känslig för miljöpåverkan utanför djuret och därmed kan dö under transport till labbet kan också bidra till att bakterien inte påvisats. Bakterien växer också långsamt och är svår att odla fram, då den kräver speciella medier. Med PCR-diagnostik skulle det kunna tänkas bli vanligare att leptospira påvisas eftersom bakteriens DNA hittas även om bakterien dör under transport.

Provtagning

Blod utan tillsats tas för påvisande av antikroppar.

För påvisande av bakterie-DNA med PCR tas blod med tillsats av EDTA samt urin utan tillsats.

Behandling

Allvarlig allmäninfektion med leptospira kan behandlas med antibiotika. Bakterien är känslig för flera antibiotika. Understödjande behandling kan behöva ges om djuret har nedsatt allmäntillstånd.

Vid periodisk oftalmi måste inflammationen hävas för att klara hästens syn. Preparat med antiinflammatorisk effekt används för detta ändamål, liksom atropin för att vidga pupillen. Om inflammationen och spasmen i pupillen hävs, dämpas också den smärta som processen orsakar. Leptospirautlöst uveit avklingar ofta om patienten får behandling i tid, men inflammationen tenderar att återkomma och till slut kan ögat behöva opereras bort. Teorin om att uveiten kan vara orsakad av kvarvarande leptospirabakterier skulle kunna göra antibiotika aktuellt. Vid allmän behandling anses att koncentrationen blir för låg trots en viss ökad diffusion till ögat vid inflammation. Studier har visat positiv effekt vid periodisk oftalmi vid intravitreal injektion av låg dos, 4 mg, gentamicin (kallas IVG-injektion). Det är då snarare en immunrespons som eftersträvas, inte den antibakteriella effekten (personligt meddelande Lena Ström, SLU). Högre doser av gentamicin intravitrealt ska inte användas då det är toxiskt för ögat.  

Isolering

Urin från känt infekterade hästar bör inte tillåtas kontaminera vatten. Även urinaerosoler, betäckning med mera kan smitta andra djur och människa. Vid abort gäller att avlägsna foster och fosterhinnor samt hålla stoet från andra hästar så att flytningar efter aborten inte kan smitta till dessa. Den som hanterar en sjuk häst eller lämningar efter abort bör täcka eventuella hudskador och skydda sig mot aerosoler.

Stallrengöring och desinfektion

Box, spilta och andra utrymmen där smittat material kan finnas bör rengöras mekaniskt och sedan lämnas att torka. Därefter kan ett desinfektionsmedel för stall användas. Eftersom bakterien är väldigt känslig för uttorkning är det viktigt att det får torka ordentligt efter sanering.

Skyddsutrustning vid sanering bör användas. Handskar och täckande klädsel samt, om risk för aerosol finns, även skydd för mun, näsa och ögon.

Profylax

Tre veckors kontaktisolering eller karantän innan nya hästar släpps in till övriga hästar i stallet är en god grundregel, eftersom de flesta smittsamma infektioner hinner visa sig inom denna tid.

Håll efter gnagarpopulationen i och runt stallar, eftersom leptospira har hittats hos gnagare i Sverige. En stallkatt kan vara en lösning, eftersom katter inte är speciellt känsliga för leptospira.

Inget vaccin för häst finns tillgängligt i Sverige. I USA finns vaccin mot serovaren Pomona. Den serovaren är dock ovanlig i Sverige.

Prognos

Hos häst förlöper infektion med leptospira oftast helt symtomlöst eller med milda symtom och prognosen är då god. För hästar som utvecklar periodisk oftalmi är prognosen sämre, speciellt om båda ögonen involveras och/eller om de blir blinda.

Zoonosaspekt

Sjukdomen leptospiros går hos människa under flera olika namn, bland annat Weils sjukdom eller fältfeber. Globalt sett är leptospiros en av de vanligare bakteriella zoonoserna, men i Sverige är sjukdomen ovanlig hos människa. Mellan 2006 och 2017 anmäldes totalt 44 fall till Folkhälsomyndigheten. Av dessa var endast tre klassade som inhemska fall.

Vilda smågnagare, särskilt råttor, är den främsta reservoaren, men även hundar, nötkreatur, gris och häst kan vara reservoarav olika serovarer som kan smitta människa. Framför allt smittas människor via urinkontaminerat vatten. För veterinärer, bönder och andra som arbetar med djur finns risk att smittas direkt via urin eller vid leptospiraorsakade aborter.

Inkubationstiden anges vara en till två veckor. Symtomlös infektion eller feber och influensaliknande symtom, som kan passera utan att orsaken fastställs, verkar vara vanligast. Vid Weils sjukdom är förloppet däremot snabbt, med hög feber, frossa, huvud- och muskelvärk samt påverkat allmäntillstånd. Tillståndet förvärras med lever- och njurpåverkan, ikterus och vätskeutträde till vävnaderna. Ibland uppträder även blödningar. Dödligheten uppges vid Weils sjukdom vara 5–10 procent. Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Vad säger lagstiftningen?

Leptospiros hos djur är en anmälningspliktig sjukdom enligt Jordbruksverkets föreskrifter om anmälningspliktiga sjukdomar (pdf). Anmälan görs av veterinär och/eller svenskt laboratorium till Jordbruksverket och länsstyrelsen i aktuellt län. Leptospiros hos människor är också anmälningspliktig.

Vanliga frågor

1. Vi har hästar som fått diagnosen leptospiros. Hur ska personalen förhålla sig till hästarna eftersom det smittar till människa?

Kontakta smittskyddsläkare då det finns smittrisk till människa. Bakterien utsöndras med urinen. Täckande kläder och handskar och försiktighet vid mockning rekommenderas, eftersom smitta framför allt sker via hudskador. Även aerosolsmitta skulle kunna förekomma när en utsöndrande häst urinerar. I länder där leptospiraorsakad abort hos häst förekommer riskerar veterinärer och hästhållare på stuterier att utsättas för smitta via aerosol, men även direkt från fosterhinnor, foster, och fostervatten och de ytor som kan ha kontaminerats.

2. Det finns vaccin mot leptospira för häst i USA. Varför kan det inte tas in i Sverige?

Det vaccin som finns i USA är framtaget för Nordamerika och innehåller serovar Pomona, som där anges vara vanlig vid klinisk sjukdom och abort hos häst. Svenska studier och årlig rapportering till Jordbruksverket har visat att serovar Pomona är ovanlig till mycket ovanlig här i landet (gäller alla djurslag). Klinisk leptospiros är en så pass ovanlig sjukdom hos hästar i Sverige att introduktion av ett vaccin inte kan anses aktuellt i dagsläget.

Referenser 

Leptospira and Leptospirosis. S. Faine. 2nd ed. Sept 1999. MediSci, Melbourne, Vic. Australia. ISBN 0-8493-6994-0.

V Båverud, A Gunnarsson, E Olsson Engvall, P Franzén and A Egenvall. 2009. Leptospira seroprevalence and associations between seropositivity, clinical disease and host factors in horses.Acta Veterinaria Scandinavica 51:15 (http://www.actavetscand.com/content/51/1/15)

Vermaa A., Stevenson B., Adler B. 2013. Leptospirosis in horses. Vet Microbiol. 167; 61-66

 

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls