Till startsidan för Statens veterinärmedicinska anstalt

Djurägare

Förekomst och smitta

Sjukdomen HCC, på svenska också kallat infektiös hepatit, orsakas av ett virus (hundens adenovirus typ 1, förkortas CAV-1) som finns spritt över hela världen, även i Sverige. Det finns sedan länge effektiva vacciner mot detta virus och hundar som vaccinerats korrekt har ett mycket gott skydd (immunitet) mot HCC. Tack vare en utbredd vaccination ses sjukdomen för närvarande sällan hos inhemska hundar.

De första 10–14 dagarna efter det att en hund infekterats sprider den smitta genom olika kroppsvätskor. Hunden kan sedan fortsätta att sprida virus till omgivningen med sin urin under lång tid; i upp till sex till nio månader, kanske till och med ännu längre. En del smittspridande hundar visar aldrig själva några symtom på att de är infekterade. Det går inte att med hjälp av tester fastställa att en hund inte sprider smitta i sin urin.

Hundens adenovirus kan leva länge (flera veckor) i utomhusmiljöer. Oftast känner man inte till att sådan omgivningssmitta finns. Hundar smittas mycket ofta just när de vistas i utomhusmiljöer som till exempel parker, villaområden, skog och mark.

Viruset kan också smitta via till exempel händer och föremål som kläder, matskålar, filtar etcetera.

När fall av HCC påträffas i till exempel en kennel måste förutom vaccinationsinsatser noggranna isolerings-rutiner och strikt hygien iakttagas för att motverka en snabb smittspridning till ovaccinerade djur. Noggrann rengöring och därefter när det är lämpligt desinficering utförs för att få bort hundens adenovirus från en infekterad miljö. Det finns kommersiella desinfektionsmedel med avdödande effekt på CAV-1. Den utredande, behandlande veterinären ger råd om vilka medel som är aktuella I utomhusmiljöer och inomhusmiljöer som inte helt går att desinficera kan alltså smittan finnas kvar under lång tid, särskilt när infekterade hundar vistas där och fortsätter sprida virus med sin urin.

Korrekt vaccinerade hundar är väl skyddade mot smitta, och en hund som överlevt infektionen tros vara skyddad (immun) mot infektion med hundens adenovirus för resten av sitt liv. Det är svårare att skydda valpar under och kring tre månaders ålder. Valpar som föds av en korrekt vaccinerad tik är skyddade under de första levnadsveckorna. Skyddet avtar successivt fram till cirka tremånadersålder, hur snabbt det sker varierar.

Symtom

Hos hundar som inte är vaccinerade kan hundens adenovirus orsaka allvarliga skador i framförallt lever, blodkärl och njurar. Sjukdomsförloppet kan vara mycket snabbt. Oftast är det unga hundar som drabbas värst, allra sämst prognos har valpar. Hunden kan avlida efter bara några timmars symtom på sjukdom. Hunden, särskilt valpar kan också plötsligt hittas död utan att man hunnit se några symtom alls. Ofta kan man då tro att hunden har blivit förgiftad, men i själva fallet var det svår HCC-sjukdom.

Diarré, illamående och buksmärtor som gör att hunden inte gärna vill röra sig är typiskt liksom hög feber och kraftig trötthet. Slemhinnorna i mun och ögon kan vara bleka och/eller gula. Synliga blödningar och svullnader i nacke, huvud eller kropp är också vanligt.

En allvarlig ögoninflammation utvecklas ofta. Symtom på ögonbesvär kan komma först en tid efter det att en hund har tillfrisknat från andra besvär till följd av virusinfektionen, till exempel några dagar efter det att hunden fått komma hem från en tids vistelse vid ett djursjukhus.

Om en dräktig tik infekteras kan valparna födas döda eller infekteras och dö snart efter födseln. Tiken behöver inte själv visa några symtom på sjukdom.

En infektion med hundens adenovirus leder inte alltid till sjukdom; äldre hundar kan få så milda symtom att man inte uppmärksammar, såsom tillfällig hosta.

Diagnos

När en hund dör till följd av HCC är en obduktion ett bra sätt att i efterhand få en säker diagnos. Hos levande hundar är det inte alltid lika lätt att få en säker diagnos.

Från en akut sjuk hund kan man ta prov med speciella svabbar i hundens svalg för att leta efter själva viruset (denna analys utförs inte vid SVA). Blodprov kan undersökas för att se om hundens immunförsvar har bildat antikroppar mot viruset. Två olika typer av undersökningar kan användas. Vaccinerade hundar, och hundar som tidigare varit infekterade har också antikroppar i blodet under en lång tid; flera år.

Vaccination

Vaccin mot det virus som orsakar HCC är definierat som ett vaccin som bör ges till samtliga hundar i Sverige i SVS vaccinpolicy, se Grundvaccination av hund och katt (pdf) - uppdaterade rekommendationer 2009.

Mer information

Tala med din behandlande veterinär om du har frågor om din hund. Om din hund är sjuk är det viktigt att du snabbt kontaktar en praktiserande veterinär

Hittade du informationen du sökte på den här sidan?

  • 5 Perfekt, jag hittade svaret på min fråga
  • 4
  • 3
  • 2
  • 1 Nej, inte alls