Gå direkt till innehåll

Foder och vatten i ett förändrat klimat

Klimatförändringen kan ha stor inverkan på tillgången och kvalitet av foder och vatten. Förändringarna kan även göra smittspridning till miljön och vidare till vatten och foder vanligare, till exempel vid översvämningar och höga flöden.

De pågående klimatförändringarna påverkar kvaliteten på och tillgången till vatten och foder. I ett förändrat klimat kan lantbruket dra nytta av till exempel fler vallskördar och odling av nya fodergrödor. Dock ökar även förekomsten av såväl kemiska som mikrobiologiska risker till följd av översvämningar, kraftiga regn, torka och ökad medeltemperatur. Förändrade nederbördsmönster (kraftiga regn, storm och torka) och ökade medeltemperaturer kan orsaka bristande tillgång på foder och vatten samt kvalitetsförsämring. Att vi inte kan upprätthålla en god kvalitet på det vatten och foder som våra produktionsdjur konsumerar, kan i sin tur kan ha effekt på såväl djurhälsa som avkastning och livsmedelssäkerhet. Det är därmed tydligt att vår förmåga att säkerställa tillgång till vatten och förmågan att producera foder står inför nya utmaningar till följd av den pågående klimatförändringen.

Sammantaget krävs ökad beredskap och nya strategier för att möta extrema väderhändelser samt för att förebygga oönskade effekter. Exempel på strategier som kommer att behövas är system och planering för lagring av foder, liksom planering och infrastruktur för reservvatten.

Tillgången till foder

Lastning av stora mängder spannmål på färja.
Sveriges djurhållning är beroende av import av såväl foder som fossila bränslen. Foto: Jorek

Foderbrist, det vill säga brist på foder i tillräcklig mängd eller av tillräckligt god kvalitet, kan leda till minskad produktion, bristsjukdomar och försämrat immunförsvar, vilket ökar risken för infektionssjukdomar. Denna risk bedöms vara störst hos djur med hög produktion. Ekologisk produktion är extra beroende av grovfoder, därför är den produktionsformen extra sårbar. Brist på grovfoder i förhållande till kraftfoder kan leda till störningar i ämnesomsättningen hos nötkreatur. Dessutom kan foderbrist leda till sekundära effekter i form av ökat transportberoende samt ökad foderimport, något vi upplevde år 2018. Fjärrhandel (införsel eller import) med grovfoder ställer även krav på nya och förbättrade kvalitetsrutiner för att undvika import av nya smittor.

Förändringar i klimatet kan påverka möjligheten till sådd, skörd och lagring av foderråvaror och orsaka helt eller delvis förstörda skördar. I praktiken utnyttjas idag det faktum att Sverige har låg temperatur under en stor del av lagringsperioden. Höjd temperatur under vinterhalvåret medför ett ökat behov av effektiv och säker konservering av foder. En komplicerande faktor är att nederbördsmängden kan komma att öka under skördeperioden, vilket ställer ökade krav på en effektiv skörde- och konserveringskedja. Det visade hösten år 2017.

Fodergrödor och mögel

Med introduktion av nya fodergrödor, i första hand ökad odling av majs och bönor och på sikt även soja, följer en risk för introduktion av nya mögelarter och ökad förekomst av redan förekommande mögelarter. Nya arter av mögelsvampar med förändrad toxinproduktionspotential (förmåga att producera gifter) kan även gynnas till följd av förändrad artsammansättning hos foderväxter. Förändringar i ekosystem och ny växtsammansättning till foder kan påverka förekomsten av de växtskadegörare som redan idag finns i Sverige. På så vis kan ett varmare och fuktigare klimat leda till försämrad foderhygien genom angrepp av mögelsvamp både i fält och under lagring, samt en ökad förekomst av andra växtskadegörare i fält.

Ogräs och giftiga växter 

Översvämningar och torka kommer troligen även att påverka förekomsten av ogräs i vallar och annan växtodling. Både olika oönskade och giftiga växter kommer att gynnas av längre torrperioder eller översvämningar. Därtill kan längre perioder av torka likväl som översvämningar bidra till att betande djur kommer i kontakt med giftiga växter i större utsträckning till följd av torrlagda strandbrinkar och användning marker som inte tidigare använts som betesmark. Ett exempel på detta är sprängört, som ofta växer nära vatten och är en av de farligaste växterna för våra husdjur. Under torrperioder kan växten (inklusive rötterna som är särskilt giftiga) friläggas för bete och utgöra allvarlig fara för betande djur.

Betesbrist vid torka eller översvämning

Vid torka eller vid översvämning kan betesbrist uppstå när viss betesmark inte kan användas. Brist på bete kan medföra att djuren ändrar beteende och börjar beta av giftiga växter. Samtidigt kan betesdjur i högre grad utsättas för parasitsmitta genom att de betar närmare marken och närmare områden där smittade djur gödslat. Det är områden som normalt ratas. Ekologisk produktion är extra sårbar på grund av att produktionsformen i hög grad är beroende av bete och eget grovfoder. Men torka och avsaknad av skyddande vegetation kan också gynna husdjuren, då det vanligen missgynnar såväl vektorer som parasiter. Rådgivningen kring skötsel av betesmarker för att motverka problem med parasiter behöver utvecklas.

Tillgången till vatten

Tillgång till tillräckliga mängder vatten av god kvalitet är en grundförutsättning för djurproduktionen. Vattentillgången kan försämras till följd av ett förändrat klimat, exempelvis genom ökad förekomst av ytvattenförorening av brunnar vid översvämningar och ökad förekomst av algtoxiner till följd av varmare vatten i våra insjöar. Det kan innebära ökad risk för betesdjur som är beroende av ytvattenkällor. För att klara av att förse djur med vatten kan alternativa vattenkällor komma att användas. Redan idag används havsvatten i viss utsträckning som dricksvatten till djur, och detta kan komma att öka. För högproducerande djur och i landets sydligare eller västra delar, där salthalten är högre i vattnet, kan det orsaka problem. Högproducerande och värmestressade djur är känsligare för vattenbrist än djur i mindre intensiv djurhållning. Det är också skillnader mellan arter och raser för hur väl de tolererar salt, alger och eventuella andra föroreningar och mikroorganismer. Bristande tillgång till vatten påverkar inte bara vattnet till djuren, utan även vatten för bevattning av fodergrödor, som kan bli aktuellt för att säkra produktionen under torra perioder.

Senast uppdaterad : 2020-12-02