Navelinfektion hos kalv
Navelinfektion ingår tillsammans med sepsis och polyartrit i ett komplex som uppstår i nära anslutning till kalvning och gemensamma riskfaktorer är svagfödda kalvar, dålig kalvningshygien, dålig miljö och bristande råmjölksupptag.
Du som är djurägare bör kontakta en praktiserande veterinär om ditt djur blir sjukt. Du som är veterinär kan konsultera SVA:s experter rörande frågor om denna sjukdom.
Anmälningspliktig :
Nej
Epizooti :
Nej
Zoonos :
Nej
Förekomst
Oftast förekommer sporadiska fall, men i vissa besättningar kan man se anhopningar av fall som dock sällan blir så omfattande som vid utbrott av diarré eller luftvägsinfektioner. Navelinfektioner förefaller vara vanligare i dikobesättningar, men kunskap saknas angående hur stor andel av kalvarna och besättningarna som drabbas.
Ofta ses de första symtomen hos två till fem dagar gamla kalvar. Symtom kan sedan kvarstå i flera veckor. Under 2014 rapporterades 78 fall av navelinfektion på kalvar under 6 månaders ålder. Dessa återfanns i knappt 2 procent av mjölkbesättningarna i kokontrollen. Drygt 80 procent av dessa fall sågs hos kalvar under 2 månaders ålder.
Symtom
Vid okomplicerade fall ses en svullen och öm navel. Kalven kan få nedsatt allmäntillstånd, nedsatt aptit och feber. I komplicerade fall ses en hematogen spridning där leder, ögon och övriga organ kan infekteras och sepsis utvecklas. Vid perakuta fall kan kalven hinna dö innan symtom från naveln ses.
Etiologi och patogenes
Infektionsagens:
Både gramnegativa och grampositiva agens. Ofta blandinfektion. Trueperella pyogenes och stafylokocker finns beskrivet under svenska förhållanden.
Inkubationstid:
-
Infektionsport:
Via naveln.
Spridning i djuret:
Hematogent.
Smittvägar:
Dålig miljö i kalvningsbox och kalvens närmiljö.
Provtagning och diagnostik
Kliniska fynd. Obduktion inklusive bakteriologisk odling och resistensundersökning vid anhopade fall.
Behandling och profylax
Det viktigaste är att förebygga navelinfektion genom god hygien och goda råmjölksrutiner. Vid återkommande problem kan naveldesinfektion vara nödvändig, åtminstone tills man kommit åt huvudproblemet. I dessa fall doppas kalvens navel med klorhexidinsprit (5 mg) direkt efter födseln.
Om antibiotika sätts in rekommenderar Läkemedelsverket att navelinfektion i första hand behandlas med bensylpenicillin samt understödjande behandling. Om kalven är yngre än en vecka bör risk för sepsis övervägas och annan antibiotika kan väljas, läs mer i SVS riktlinjer för antibiotikaanvändning (pdf). Eventuella bölder och/eller inflammerad vävnad i navelregionen kan dräneras eller skäras bort. Prognosen är god om behandling sätts in tidigt innan en hematogen spridning har skett.