Gå direkt till innehåll

Faror i foder och vatten

Faror finns i alla steg i foderkedjan, men de kan undvikas eller kontrolleras med rätt hantering. Det är därför viktigt med en säker process hela vägen från jord till foderbord för att fodret skall vara säkert och näringsrikt. 

Tre typer av faror

Mikrobiologiska faror, kemiska faror och fysikaliska faror är de som måste hanteras och undvikas.

Mikrobiologiska, kemiska och fysikaliska faror i foder måste beaktas.

Mikrobiologiska faror är sjukdomsframkallande (patogena) bakterier som salmonella och klostridier samt mögelsvampar.

Kemiska faror är tungmetaller, dioxiner, PCB, mykotoxiner (mögelgifter) och algtoxiner. Mykotoxiner, algtoxiner och växttoxiner är kemiska faror av mikrobiologiskt ursprung.

Fysikaliska faror är främmande ämnen, både naturliga och tillförda, som till exempel jord, sten, fjädrar, förpackningsrester samt glas- eller metallbitar. Till de fysikaliska farorna räknas också radioaktivitet.

I säkert foder och vatten är alla faror eliminerade eller reducerade till acceptabla nivåer. Mikrobiologiska faror kan uppförökas vid lagring. Foder behöver därför konserveras för att hindra tillväxt av bakterier och mögelsvampar. Att hindra tillväxt av mögelsvampar är viktigt då de annars kan bilda så kallade mykotoxiner som har mycket negativ hälsopåverkan. Foder och vatten måste skyddas från att kontamineras av kemiska faror då de ofta är stabila och omöjliga att bli av med.

Mikrobiologiska faror

Bland de mikrobiologiska faror som är relevanta i foder och vatten återfinns flera olika organismgrupper: virus, bakterier, parasiter och mögelsvampar.  För att förhindra att dessa skadar djur och människor bör man arbeta för att förhindra introduktion av smittorna i foder och foderanläggningar samt förhindra tillväxt i de fall de förekommer naturligt.

Virus skiljer sig från övriga organismgrupper genom att de ses som ”icke-levande”, de har ingen egen ämnesomsättning och kan inte föröka sig utanför en värd.

Bakterier
Escherichia coli. Illustration: Decade 3D

Bakterier kan växa om förutsättningarna är de rätta. Det innebär tillgång till fukt och näring samt, ur bakteriens perspektiv, behaglig temperatur och pH. Bland de icke önskvärda bakterierna finns både aerobt och anaerobt växande bakterier dvs. bakterier som växer i närvaro respektive frånvaro av syre. Därtill finns det även bakterier som kan växa under båda förhållandena, så kallade fakultativt aeroba bakterier.

Vissa bakterier kan när tillväxtmöjligheterna försämras omvandlas till sporform vilket är bakteriens vilostadium. Sporerna är tåligare mot yttre påverkan än bakteriecellen och kan när förhållandena återigen blir mer gynnsamma omvandlas från sporer till bakterieceller. Mjältbrand är ett klassiskt exempel på sporbildande bakterier.

Giardia
Giardia, en parasit. Foto: Dr. Microbe.

Parasiter kan vara encelliga eller flercelliga organismer. Vissa parasiter kan enbart föröka sig inne i en värd men det finns även de som kan föröka sig i miljön. Exempel på parasiter av relevans kopplat till foder och vatten är de encelliga parasiterna giardia och kryptosporidium som vanligen sprids via vatten och den flercelliga parasiten lungmask som kan spridas via bete. 

Mögelsvamp i petriskål
Mögelsvamp i förstoring. Montage: Dr. Microbe

Mögelsvampar. Sporer av mögelsvampar finns överallt i vår miljö och därmed även i foder och foderanläggningar. Det är därför svårt att förhindra introduktion av sporerna och fokus bör istället läggas på förebyggande åtgärder som förhindrar tillväxt av mögelsvampar. I fodersammanhang är det främst vissa mögelsvampars förmåga att i sin ämnesomsättning bilda mögelgifter (mykotoxiner) som bedöms relevant. 

Kemiska faror

Det finns många möjliga kemiska faror i djurfoder. Vissa är akuttoxiska och kan ge förgiftningar, medan andra kan medföra sänkt produktion, djurhälsoproblem eller ge undermåliga livsmedel. Nedan ges några exempel på kemiska faror i foder.

Akuta förgiftningar

Djurhälsoproblem

  • Grundämnen som kobolt, koppar och selen
  • Läkemedel/fodertillsatser till ”fel” djurslag
  • Mykotoxiner: Fusariumtoxiner (DON, ZEN, T2-, HT2-toxin), mykofenolsyra, alternariatoxiner

Kan påverka livsmedelskvalitén

  • Miljögifter som PCB och dioxiner, samt vissa bekämpningsmedel som DDT med flera
  • Mykotoxiner: Aflatoxiner, ochratoxin A
  • Tungmetaller som kadmium och kvicksilver
Senast uppdaterad : 2020-01-22