Gå direkt till innehåll

Åkervinda

( Convolvulus arvensis L. )
Giftig växt
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.
Giftig växt
Giftig vid konsumtion i stora mängder eller under lång tid.

Åkervinda kan ge problem med mag-tarmkanalen och kan orsaka hjärtrusning. Förgiftning drabbar oftast hästar.

 Åkervinda

Utseende

Åkervinda är en flerårig ört med lång, vek, slingrande stam som blir upp till 150 cm lång. Rötterna tränger ned till 2-3 meters djup. Bladen är skaftade med en avlång, linjär bladskiva med spjutlik bas. Den vita eller ljusrosa blomman är trattlik och bred och ca 20 mm lång. Åkervinda blommar i juli-augusti. Frukten är en kapsel med två rum.

Förekomst

Åkervinda förekommer upp till mellersta Norrland. Den trivs på gårdar, trädgårdar, skräpmarker (ruderatmark), vägkanter och järnvägsbankar.

Påverkan på djur

Drabbade djur kan uppvisa diarré, magkatarr, kolik, pupillutvidgning (mydriasis) och hjärtrusning (takykardi).

I litteraturen finns rapporter om förgiftning av hästar.

Om ditt djur har ätit av växten

Säkerställ att djuret inte kommer åt mer av växten och kontakta veterinär vid behov.

Djurslagsspecifika uppgifter

Följande information är hämtad ur veterinärmedicinsk och botanisk litteratur.

Vad är giftigt?

Hela växten är giftig.

Bete Skadligt
Ensilage Okänt
Okänt
Fryst bete Okänt

Giftinformation

Åkervinda innehåller tropanalkaloider som tropin, pseudotropin, tropinon och calysteigner (nortropanderivat) samt pyrrolidinalkaloider som cuscohygrin och hygrin. Tropanalkaloider kan ge symtom som pupillutvidgning (mydriasis), hjärtrusning (takykardi) och andningsförlamning som leder till döden.

Den huvudsakliga alkaloiden, pseudotropin, förändrar tarmens motilitet och kan orsaka tarmfibros hos hästar. Pseudotropin är strukturellt likt hyoscyamin som finns i ett flertal mycket giftiga växter, men har betydligt lägre toxicitet.

Målorgan för gifterna i åkervinda är slemhinnan i magtarmkanalen och levern.

Sidan granskades senast : 2023-06-28